Vi lever i en tid av ökande globalisering och intensifierade kontakter över gränserna. Idag är världen sammanflätad på ett helt annat sätt än någonsin tidigare.

Här presenteras en undersökning om hur ungdomar i Sverige, Polen och Tjeckien ser på andra kulturer och folkgrupper än den egna, om deras konstruktioner av identitet, utvecklandet av kosmopolitiskt lärande och om hur deras vänner, familjer och skolor påverkar deras inställningar. Många ungdomar i Polen och Tjeckien tar upp hur de fasor som deras familjer upplevt under andra världskriget fått dem att inse hur viktigt det är att upprätthålla freden medan de svenska ungdomarnas syn påverkats av den långa perioden av fred.

Den här boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vars syfte varit att undersöka vilken betydelse nya identitetskonstruktioner och kosmopolitiska, interkulturella lärandeprocesser har för fredliga kontra fientliga etniska relationer i det mångkulturella, globaliserade samhället.

Med ”interkulturell blick” avses i denna antologi ett speciellt förhållningssätt. Perspektivet är gränsöverskridande och kosmopolitiskt. Det handlar om en ”inkluderande globalism”, en strävan att frigöra sig från etnocentriska synsätt för att i stället skapa en inkluderande, jämlik och demokratisk pedagogik. Det rör sig inte om någon kompenserande ”specialpedagogik för invandrare”. Snarare gäller det att med pedagogikens hjälp bidra till att göra det annorlunda normalt, till att skapa en ”diversifierad normalitet”.

Boken är indelad i två delar: Interkulturalitet och samhälle samt Interkulturalitet och lärande. De flesta bidragen har skrivits av forskare och lärare vid Södertörns högskola och är baserade på författarnas forskning om interkulturell pedagogik. Bland bidragsgivarna finns också lärare som främst skriver utifrån sina praktiska yrkeserfarenheter av pedagogik och interkulturalitet.

Relatively little attention has been paid to new cosmopolitan processes in the Baltic countries and in Eastern, Central Europe, but research in this area is conducted at Södertörn University. In many post communist societies old ethnic hostilities which have been suppressed have come up to the surface. At the same time new identities are constructed due to increased transnational contacts and cosmopolitan views.

In our paper we will present some preliminary results from a recently started research project. The aim of the project is to investigate if, and in that case, how new identity constructions, cosmopolitan, intercultural learning processes and ICT contribute to peaceful or hostile ethnic relations in the multicultural, global society from the point of departure of an investigation of young peoples’ values in the Baltic region: The Czech Republic, Poland and Sweden.

"Fortfarande så vägrar jag vara någonting halvdant. Jag är hundra procent si och hundra procent så. Jag är både-och! Men alltså, man ifrågasätts hela tiden vart man än kommer. Jaha, hur skulle du definiera dig själv? Människa, för helvete!"

Så sammanfattar en ung flicka sin syn på sin identitet i den här boken. Författarna har intervjuat omkring 60 personer med rötter i nästan lika många länder. Bokens huvudtes är att ett nytt slags identitet, en "tredje identitet", håller på att få ökad betydelse. Det är en gränsöverskridande identitet, som uppkommer i mångkulturella miljöer och kännetecknas av en känsla av "både-och" snarare än "antingen-eller". I den vävs många olika trådar in – språk, religion, etnicitet, genus och andra.

Boken riktar sig till studerande och forskare och alla dem som intresserar sig för identitetsskapande i dagens mångkulturella, globala samhälle.

Katrin Goldstein-Kyaga är docent och universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon forskar om etnicitet, identitet och lärande i Europa och Asien.

María Borgström är docent och högskolelektor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon forskar om identitet, språk och interkulturalitet i Europa.