The national parks in the Carpathian Mountains along the Polish and Slovak border represent encompassing policy agendas that strive to balance biodiversity conservation and social welfare tasks. These countries have, during the last 25 years, undergone rapid transformation from socialist regimes to liberal democracies, and this transformation has affected the political, social and economic spheres. The accession to the European Union (EU) introduced demands for further changes, such as closer integration of conservation and socioeconomic development and inclusive, transparent and accountable decision-making that are based on participatory mechanisms.

This thesis explores key challenges and opportunities for nature conservation policy and practice at the local level in a context of post-socialist legacies and Europeanization. Multi-level governance, Europeanization, and post-socialist studies are used as theoretical vehicles for the analysis of four transboundary national parks: Pieninsky national parks (NP) in both Poland and Slovakia and Bieszczady NP [Poland] and Poloniny NP [Slovakia].

The results of this study show that the early designation of the studied parks as protected areas prevented their exploitation and enabled preservation of important landscapes, which currently are highly valued at the European level. These nature conservation regimes have created tangible restrictions on the possible economic uses of these areas. However, rural development alternatives depend on a broader set of local, national and global factors such as the structure of the local economy and employment, the prioritization of nature conservation in national policies, investors’ interest, and increasing urbanization. Europeanization provided opportunities for local actors to benefit from additional funding made available for nature conservation and rural development. At the same time, demands for participatory decision-making posed significant procedural and conceptual challenges to achieving transparent, inclusive and accountable governance. The prevalence of informal practices in local policy-making and the lack of trust in state authorities pose further challenges to formal participatory processes. The opportunities of local actors to reach out across levels to express their interests remain scarce and are not institutionalized, whereas the multi-level characteristics of modern governance indirectly shape local processes by defining common legal and policy frameworks. 

Förvaltningen av nationalparkerna in vid gränsen mellan Polen och Slovakien i Karpaterna är framför allt inriktad mot att uppnå balans mellan bevarande av biologisk mångfald och social välfärd. Polen och Slovakien har under de senaste 25 åren genomgått en snabb förändring från socialistiska regimer till liberala demokratier, vilket har inneburit genomgripande politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Medlemskapet i EU innebar ytterligare förändringar, som till exempel integrering av naturvårdsarbete och socioekonomisk utveckling, liksom främjande av inkluderande, transparent och deltagarinriktat beslutsfattande. Därmed bygger den moderna beslutsprocessen inte längre på den tidigare hierarkiska strukturen, utan har nu fått en aningen diffus karaktär, innefattande mängd olika aktörer som interagerar i såväl horisontella som vertikala beslutsprocesser.

I denna avhandling utforskas nyckelutmaningar och möjligheter för beslutsfattande och implementering av naturvårdsarbete på lokal nivå, relaterade till de post-socialistiska arven och medlemskapet i EU. Multi-level governance (politiskt beslutsfattande på flera nivåer), Europeanization (europeisering) och post-socialistiska studier används som teoretiska verktyg för analysen av fyra gränsöverskridande nationalparker: Pieninsky, som innefattar såväl polska som slovakiska områden, Bieszczady (Polen) och Poloniny (Slovakien).

Studien visar att det tidiga inrättandet av naturskydd i nationalparkerna hindrade exploatering och möjliggjorde bevarandet av värdefulla naturområden, vilka idag är högt värderade utifrån ett europeiskt perspektiv. Reglerna för detta naturskydd har dock skapat begränsningar för hur områdena kan användas för, till exempel, agrara verksamheter och turism.

De mer övergripande landsbygdsutvecklingsmöjligheterna beror av lokala, nationella och globala faktorer som exempelvis den lokala ekonomins struktur, tillgång på arbetstillfällen, hur naturskydd prioriteras i nationellt beslutsfattande, intresse för investeringar i området och urbaniseringsprocesser. Medlemskapet i EU har medfört utökade möjligheter för finansiering av naturskydd och landsbygdsutveckling. Samtidigt har medlemskapet för dessa länder lett till ökade förväntningar på politiskt deltagande och nya utmaningar vad gäller transparens i beslutsfattande och inkluderande beslutsprocesser. Vidare har informella beslutsvägar i lokalt beslutsfattande och lågt förtroende för statliga myndigheter lett till ytterligare utmaningar i deltagandeprocesser. Möjligheter för lokala aktörer att kunna kommunicera och påverka beslut på högre nivåer har förblivit begränsade och är ännu inte tydligt institutionaliserade, samtidigt som det moderna, interaktiva beslutsfattandet på flera nivåer indirekt formar lokala processer genom att definiera legala och politiska ramverk inom vilka förvaltningsbeslut fattas.