This study examines the anchoring of inflation expectations in Sweden during the period characterised by volatile energy prices and elevated inflation. Using inflation expectations data from Swedish households (HH) and money market participants (MMP) through June 2024, as well as financial market participants (MB) up to April 2023, we employ a kernel-based regularised least squares model to estimate pointwise marginal responses. A Markov Regime Switching Autoregressive model is subsequently applied to identify structural breaks characterised by regime shifts in marginal responses to energy price and underlying inflation, respectively. Our findings indicate that recent turbulence has triggered multiple breaks, Specifically, MMP 1-year expectations oscillate between being anchored and unanchored in response to energy price inflation, whereas MMP 5-year expectations remain anchored to energy price shocks but exhibit shifts in persistence and volatility. Additionally, we find that all inflation expectations remain anchored to underlying inflation despite the turbulence. This suggests that recent fluctuations in inflation expectations can largely be attributed to energy price inflation. These results contrast with those derived from models that exclude structural breaks, underscoring the importance of incorporating dynamic features when assessing the anchoring of inflation expectations. 

Deep renovation, is seen as crucial in dealing with energy security and meeting climate targets, especially in post-Soviet countries with notoriously energy-inefficient residential housing stock. One critical question is whether these retrofits can achieve the energy savings promised by the engineering model. This paper assesses the energy performance gap–the discrepancy between realized energy savings and the predictions of engineers at the building level. In contrast to previous studies, we find that, on average, the predicted savings are fully realized for a retrofit programme of multi-apartment buildings in Lithuania. Among other factors, we consider how the differences in the energy performance gap for each building can be explained by energy efficiency measures, targeted energy class, and the type of multi-apartment building management. Interestingly, we find that multi-apartment buildings managed by outsourced specialized housing management companies tend to realize higher energy savings than buildings managed by communities of apartment owners.

Improving energy efficiency in buildings is widely viewed as a cost-effective way of achieving climate and energy goals. The Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) aims to enhance the energy performance of new buildings and increase the renovation rate of energy-inefficient older buildings in the European Union. This study evaluates the effects of regulatory instruments on actual energy savings in countries across the Baltic Sea region, with a focus on residential buildings in Sweden and Lithuania. Specifically, Paper [I] estimates the effects of building codes on energy savings for newly constructed multi-apartment buildings in Sweden. Paper [II] evaluates the effects of retrofit programmes on realized dynamic energy savings for old Soviet-era multi-apartment buildings in Lithuania. Connecting with Paper [II], Paper [III] measures the energy performance gap—the discrepancy between actual energy savings and engineer-predicted savings for multi-apartment buildings in Lithuania. In Paper [IV], the focus turns from energy efficiency to inflation issues. Given the recent developments of high inflation and energy prices, the paper explores the relationship between energy price inflation and inflation expectations in Sweden. 

Paper [I] undersöker effekten av krav på energiprestanda i byggnormerna på energieffektiviteten i svenska flerbostadshus. Resultaten, som baseras på specifika användningsdata från energiprestandacertifikat (EPCs), tyder på att implementering av prestationsbaserad reglering resulterar i en 13,5-procentig ökning av energieffektiviteten över en generell trend på 1,69% per år för byggnader med fjärrvärme och en 10,1-procentig ökning över en trend på 0,40% för de med elvärme. De skärpta byggreglerna visar dock inte på starka effekter för att ytterligare öka energieffektiviteten. Effekten av byggregler är blygsam för byggnader med bättre energiprestanda men mer betydande för byggnader där den faktiska energianvändningen överstiger de erforderliga nivåerna. Vidare indikerar en strukturell analys betydligt större effektivitetsökning under perioden med prestationsbaserad reglering än tidigare. Utöver regleringseffekterna indikerar resultaten empiriska bevis på energieffektivitetsgapet. Den uppskattade energianvändningen från tekniska modeller är väsentligt lägre än den uppmätta energianvändningen för jämförbart byggande. Paper [II] uppskattar effekterna av ombyggnadsprogram av den gamla sovjettidens flerlägenhetsbyggnader i Litauen på realiserade dynamiska energibesparingar genom att analysera månatliga energiräkningar. Studien använder en kvasi-experimentell forskningsdesign för att bedöma orsakseffekten av ombyggnad på energibesparingar. Resultaten tyder på att ombyggnader är förknippade med en minskning på 50% till 59% av den genomsnittliga uppvärmningsförbrukningen under olika perioder efter renovering. Dessutom har ombyggnader också en kortlivad effekt på elbesparingen på 3% till 3,6%. Givet de genomsnittliga uppvärmningspriserna i undersökningsurvalet tyder dock kostnads-nyttoberäkningarna på att energibesparingarna inte var tillräckligt stora för att täcka de initiala investeringskostnaderna. Paper [III] bedömer energiprestandagapet – skillnaden mellan realiserade och beräknade energibesparingar som gjorts av ingenjörer. Resultaten visar att de förväntade besparingarna i genomsnitt realiseras fullt ut efter ett renoveringsprogram av flerbostadshus i Litauen. Uppsatsen utforskar också de bestämningsfaktorer som förväntas förklara skillnader i energiprestandagapet mellan olika renoverade byggnader. Resultaten tyder på att byggnader med flera lägenheter som förvaltas av utlokaliserade specialiserade bostadsförvaltningsbolag tenderar att realisera högre energibesparingar efter renoveringar än byggnader som förvaltas av gemenskaper av lägenhetsägare. Jämfört med renoverade byggnader som uppnår den lägsta erforderliga energiklassen C, tenderar dessutom prestandagapet att vara större för de byggnader som är inriktade på en högre energiklass A eller B. Paper [IV] utforskar de marginella effekterna av energiprisinflation på olika inflationsförväntningar i Sverige. De tidsinvarianta marginaleffekterna är rimligt små. Den flexibla maskininlärningsmetoden för kärnbaserade KRLS-uppskattningar indikerar dock signifikanta tidsvarierande mönster i marginaleffekterna. Marginaleffekterna är mycket volatila under den senaste tidens höga energiprisinflation. Ändå tenderar volatiliteten att vara lägre och marginaleffekterna minskar till runt 0 i slutet av urvalsperioden. Bland alla potentiella ekonomiska faktorer kan energiprisinflationen systematiskt förklara variationerna i marginaleffekterna.

Retrofit programs for old and highly energy-inefficient housing stock from the Soviet era are widely believed to offer a rare win-win opportunity for mitigating climate change and addressing acute energy poverty issues in Eastern European urban neighborhoods. However, despite government subsidies and a push for greater energy efficiency, many people do not undertake retrofits. This raises the question: do these retrofits truly deliver the promised returns? This paper aims to examine the effects of retrofit programs on old Soviet-era multi-apartment buildings' realized dynamic energy savings in Lithuania by analyzing monthly energy bills. Our findings suggest that retrofits are associated with a 50% to 59% reduction in average space heating consumption across various post-retrofit periods. Additionally, retrofits have a short-term effect on electricity savings of 3% to 3.6%. However, our cost-benefit analysis indicates that the energy savings were not sufficiently large to cover the initial investment costs.