This study examines the role of non-normative sexuality in the construction of national images. It focuses on how non-normative sexuality affects and is affected by Swedish constructions of the image of Russia and, by extension, Sweden’s self-image. Employing queer, feminist, and postcolonial theories, and methodologically grounded in discourse-theoretical analysis with a queer sensibility, the dissertation explores what images of Russia are constructed, negotiated, and circulated in Swedish discourse.

The material includes mass media, examples from popular culture, art, and the club scene spanning the period 1991-2019. The analysis draws on texts and images in the five largest Swedish dailies: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Expressen; video performances “Propaganda!” by Måns Zelmerlöw and “Folkkär” by Kamferdrops feat. Frej Larsson; visual arts projects, State of Mind by Axel Karlsson Rixon and Anna Viola Hallberg, as well as At the Time of the Third Reading by Axel Karlsson Rixon; and Baba Bomba Diskoteka, a series of club events held in Stockholm by a group of Russian-speaking friends.

Analyzing the uses of non-normative sexuality across the material, the study focuses on aspects of space, temporality, and emotion. The study challenges the representational model of LGBTQ visibility by destabilizing the relationships between representation, visibility, and recognition, arguing for alternative conceptualizations of LGBTQ politics. The thesis finds that sexuality is central to shaping both hegemonic and counter-hegemonic discourses on Russia in Sweden. In hegemonic discourse, Russian LGBTQ individuals are cast into subject positions circumscribed by expectations of intelligibility and visibility, while Russia is constructed as backward and homophobic. This perpetuates Swedish sexual exceptionalism, reinforcing notions of responsibility and progress while oversimplifying the complexity of Russian LGBTQ lives. Counter-hegemonic discourses prefigure alternative imaginaries of space, temporality, and emotion. Echoing queer, feminist, and postcolonial sensibilities these articulations disrupt binary understandings of geopolitical difference and offer alternative perspectives on Russian non-normative sexuality, thereby contributing to a reconfiguration of the image of Russia.

The thesis seeks to complicate the representational model of visibility, challenging the ideas of Russia as ethnically and sexually homogenous and Sweden as sexually exceptional, stressing the need for queerly plural visions of sexualities and nations.

Avhandlingen undersöker betydelsen av icke-normativ sexualitet i skapandet av nationella bilder. Fokus riktas mot hur icke-normativ sexualitet påverkar svenska konstruktioner av Rysslandsbilden och den svenska självbilden. Med hjälp av queer-, feministisk- och postkolonial teori, samt en diskursteoretisk analys med queer sensibilitet som metod, utforskar avhandlingen vilka bilder av icke-normativ sexualitet och Ryssland som konstrueras, förhandlas och cirkuleras i svensk diskurs.

Materialet består av artiklar från dagstidningar och kvällspress, exempel från populärkultur, konstprojekt och en klubb. Det sträcker sig över perioden 1991–2019. Analysen i det första analyskapitlet baseras på texter från de fem största svenska tidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Expressen. I kapitel två analyseras bilder från samma tidningar samt Youtube-videorna ”Propaganda!” av Måns Zelmerlöw och ”Folkkär” av Kamferdrops feat. Frej Larsson. Analyskapitel tre baseras på konstprojekt av svenska konstnärer: State of Mind av Axel Karlsson Rixon och Anna Viola Hallberg samt At the Time of the Third Reading / Vid tiden för den tredje läsningen av Axel Karlsson Rixon. I det fjärde kapitlet analyseras Baba Bomba Diskoteka, en serie klubbevenemang som ägde rum i Stockholm mellan 2017 och 2019, som arrangerades av en grupp rysktalande vänner.

I analysen av materialet fokuserar avhandlingen på hur rumslighet, temporalitet och känslor spelar roll i konstruktionen av nationella bilder. Studien utmanar den rådande modellen av hbtq-synlighet (the representational model of visibility) genom att destabilisera förhållandet mellan representation, synlighet och erkännande. Vikten av alternativa konceptualiseringar av hbtq-politik framhävs. Avhandlingen finner att icke-normativ sexualitet spelar en central roll i formandet av både hegemoniska och mothegemoniska diskurser om Ryssland i Sverige. Inom den svenska hegemoniska diskursen om Ryssland placeras ryska hbtq-individer i subjektspositioner begränsade av normativa förväntningar på att vara förståeliga och synliga på samma sätt som hbtq-personer i Sverige, vilket förenklar komplexiteten av ryska hbtq-personers liv. Ryssland porträtteras som bakåtsträvande och homofobiskt och Sverige som moraliskt ansvarsfullt och framgångsrik gällande hbtq-rättigheter, vilket förstärker diskursen om svensk sexuell exceptionalism. Den mothegemoniska diskursen bidrar med alternativa perspektiv på rumslighet, temporalitet och känslor. Dessa artikulationer, förankrade i queer, feministisk och postkolonial medvetenhet, utmanar binära förståelser av geo- och sexualpolitisk skillnad och föreslår alternativa synsätt på rysk icke-normativ sexualitet och hbtq-personers liv, vilket leder till att av bilden av Ryssland formas om.

Analysens slutsats betonar den icke-normativa sexualitetens dubbla roll i formandet av nationella bilder. Å ena sidan förstärker den en binär global geo- och sexualpolitisk ordning och å andra sidan blir den en väsentlig plats för att formulera andra sociala och politiska möjligheter. Avhandlingen argumenterar för att komplicera modellen av hbtq-synlighet, ifrågasätta idéerna om Ryssland som etniskt och sexuellt homogent och Sverige som sexuellt exceptionellt, samt poängterar behovet av queer mångfald (queerly plural) i föreställningar om sexualitet och nation.

This article explores how discourses of LGBTQI rights, homophobia, and homotolerance intersect in specific nation-state contexts. Focusing on Sweden's self-image of homotolerance, the author shows how this image has depended on the construction of non-tolerant and sexually backward Russia since 1991. This article suggests sexual exceptionalism as a more precise term to understand the relationship between Sweden and Russia in terms of geopolitics of sexuality. To do so, it examines the construction of Russia in the Swedish media discourse, with a focus on the position of LGBTQI people, and analyzes how this discourse, in turn, constructs the Swedish Self as exceptional and tolerant. My conclusions are based on a material consisting of around 500 articles from the five largest Swedish newspapers, published from 1991 to 2019. I show how the Swedish newspapers' portrayals of attitudes towards the LGBTQI subjects in Russia have relied on constructions of temporal difference and geographical closeness between the two nations and exhibited little change throughout the period. The article contributes to scholarship on global sexualities by demonstrating how the constructions of the homophobic Other become embedded in existing historical discourses on othering by helping produce notions of the sexual-politically exceptional Self.