I nuläget sker varken läsfrämjande insatser eller forskning i någon större utsträckning kring denna grupp unga. Fokus har under långtid lagts på barn och deras tidiga läsutveckling för att kunna säkerställa läsförmågan.

Den befintliga forskningen visar att unga i områden med socioekonomiska utmaningar läser i mindre utsträckning än mer resursstarka unga. När det gäller unga med hög inre läsmotivation är skillnaderna i läsvanor mellan grupperna liten. Andelen läsmotiverade är emellertid lägre bland unga med begränsade resurser. Samtidigt kan denna grupp av unga ägna sig åt läsning om omständigheterna kräver det. Olika former av yttre motivation och läsande förebilder, kan därför vara verkningsfulla. Det centrala är att dessa unga behöver få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, och vilken verklig nytta det kan ge dem. Social läsning och så kallad interaktiv motivation kan också stärka läsningen.

Många unga i områden med socioekonomiska utmaningar behöver läsmaterial från olika medier och i olika format, utifrån ett vidgat textbegrepp. Valet av läsmaterial har betydelse eftersom läsning skiljer sig mellan ovana och mer vana unga läsare. Socioekonomiska utmaningar präglar även språkförmågan negativt, både hos unga med låga inkomst nivåer och unga som inte har normspråket svenska som modersmål. De senare bär även på erfarenheter av att deras språkförmåga får ett negativt bemötande av normsamhället. Flerspråkiga unga får enligt forskning inte tillräckligt institutionellt stöd i sina olika språk. Forskning kring folkbibliotekens involvering av unga i områden med socioekonomiska utmaningar, har belyst olika exempel på hur biblioteksrummet kan utformas på ett bättre sätt för att passa ungas skilda behov av bland annat socialt umgänge, studier, digital teknologi och avkoppling. Metoder för deltagande forskning och modeller för att öka ungas delaktighet, kan utgöra inspiration för folkbiblioteken och andra aktörer som främjar läsning. Ungas deltagande går även i linje med ungdomspolitiken. Det behövs mer forskning om läsvanor och motivation bland unga och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det saknas svensk statistik enligt internationell modell, kring gruppens representation i litteraturen. Frågorna är angelägna för såväl kulturpolitiken som för samverkande aktörer inom läsfrämjande.

Biblioteksprofessionen har på senare tid uppmärksammats för att vara en homogen kår, som inte längre speglar befolkningen i Sverige. Trots att medvetenheten om problemen finns, saknas fortfarande kunskap (Jones 2012), tydliga mottagare av kunskapen (Karam 2013), liksom konkreta åtgärder på biblioteken (Meier 2016). Detta får konsekvenser för relationerna och bemötandet mellan medarbetare, liksom mellan medarbetare och besökare. Bibliotekarier med annan bakgrund än normen har vittnat om erfarenheter av särbehandling och diskriminering som bottnar i strukturell och institutionell rasism (Rahman-Olsson 2022), det har i sin tur långtgående inverkan på rekrytering och retention av individer som tillhör synliga minoriteter, till utbildningar såväl som till bibliotekarietjänster. Detta har nu uppmärksammats av tunga aktörer som Kulturrådet (2022) i sammanhanget kring läsande förebilder och Svensk Biblioteksförening utifrån en diskussion om representation. En återkommande synpunkt i paneldiskussionerna har varit föreställningen att bibliotekarier räknas till “de goda” i samhället och därför inte kan hållas ansvariga för rasismen på bibliotek (Schlesselman-Tarango, 2016). 

Det finns flera fruktbara teoretiska perspektiv och ramverk för att kritiskt belysa dessa problem. Postkoloniala perspektiv blottlägger de sociohistoriska maktförhållanden som råder inom den västerländska normen och där “den andre” exotifieras och förfrämligas (hooks, 1992). Kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) granskar hur hudfärg och vithetsnormen spelar in även inom bibliotekarieprofessionens arbetsområden (Hall 2012; Schlesselman-Tarango 2017.) Studier utifrån ett socialt rättviseperspektiv bidrar med kritisk analys av hur samhället kan agera för att jämna ut villkoren för medborgarna, till exempel genom disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap: dess läroplaner och lärande (Kumasi & Manlove 2015; Cooke & Sweeney 2017). Dessa teoretiska ramverk är ytterst givande och angelägna för bibliotekarieprofessionen, men riskerar att avfärdas av såväl professionen som intressenter av politiska skäl. 

Ett annat fruktbart perspektiv adresserar de problem som drabbar minoriteter utifrån dygdetisk kunskapsteori. Filosofen Miranda Fricker (2018) diskuterar hur samhällelig orättvisa drabbar människor i egenskap av kunskapssubjekt. Minoriteter möter enligt Fricker epistemisk orättvisa på två sätt: dels genom tolkningsorättvisa när normsamhällets begreppsliggörande systematiskt skymmer minoriteters erfarenheter, dels genom vittnesorättvisa när de inte erkänns som bärare av kunskap i egen rätt. Dygdetisk kunskapsteori torde vara relevant för biblioteksprofessionen givet bibliotekens lagstadgade ändamålsparagraf, som har bäring på demokrati genom bland annat fri kunskapsförmedling. Ett dygdetiskt perspektiv kan också kritiskt granska på vilket sätt bibliotekarieprofessionen agerar för det dygdiga och goda, samt liksom de tidigare nämnda perspektiven, diskutera vad som behöver förändras. 

Denna artikel syftar till att belysa hur epistemisk orättvisa i samhället reproduceras på biblioteken och verkar inom bibliotekarieprofessionen. Särskild tonvikt läggs vid vittnesorättvisan, som ligger till grund för konsekvenser som kan härledas till tolkningsorättvisa. Artikeln bidrar till Bibliotek- och informationsvetenskaplig teori och praktik med hjälp av ett dygdetiskt kunskapsteoretiskt perspektiv på strukturell orättvisa och rasism på bibliotek. 

Arbetsplatsbiblioteken ingår i en historisk bibliotekstradition och syftar i grunden tillatt ge människor i arbete möjlighet att läsa och folkbildas på fritiden. Sedan 1980-talet har arbetsplatsbiblioteken minskat i omfattning. ”Arbete och fritid pågår” är enrapport som utforskar fenomenet arbetsplatsbibliotek. Vilken relevans har de idagoch i framtiden för bibliotekens uppdrag? Vilken betydelse kan de ha för regionalaoch kommunala intressen som tillväxt, välfärd, kultur och hälsa?

Ett centralt ställningstagande i rapporten är att relatera frågan om arbetsplatsbibliotektill utvecklingen inom arbete, arbetskompetenser och arbetsliv. Digitaliseringenoch det ökande behovet av bibliotekens kompetens inom medie- och informationskunnighet (MIK) är här kritiska faktorer.

Bara knappt fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är ett brott mot skollagen och ett hot mot demokratin, skriver Pamela Schultz Nybacka, universitetslektor som arbetar med Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola.

Bokutgivning är i mångt och mycket ett lagarbete - oberoende av om man arbetar självständigt eller i ett team. Under de möten som sker mellan medlemmarna i Nordiska oberoende förlags förening, NOFF, väcks alltid intressanta diskussioner och frågor: Hur fungerar upphovsrätten? Vilka distributörer finns? Hur söker jag litteraturstöd? Hur marknadsför jag mina böcker? Så växte tanken fram att vi skulle kunna samla svaren på dessa frågor i en handbok som kan utvecklas och uppdateras i takt med tiden. Vi har länge önskat en kärnfull och aktuell introduktion till professionellt förlagsarbete och här är den - Förlagshandboken som guidar dig i bokutgivningens underbara värld!