sh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Forsman, Michael, DocentORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8669-5752
Publications (10 of 38) Show all publications
Forsman, M. (2019). Du blir väl lönsam på plattformen lille vän?: Mediegenerationer, undervisningstekonlogi och mediemeborgarens fostran. In: Peter Jakobsson; Fredrik Stiernstedt (Ed.), Fritt från fältet: Om medier, generationer och värden. Festskrift till Göran Bolin (pp. 47-68). Huddinge: Södertörns högskola
Open this publication in new window or tab >>Du blir väl lönsam på plattformen lille vän?: Mediegenerationer, undervisningstekonlogi och mediemeborgarens fostran
2019 (Swedish)In: Fritt från fältet: Om medier, generationer och värden. Festskrift till Göran Bolin / [ed] Peter Jakobsson; Fredrik Stiernstedt, Huddinge: Södertörns högskola, 2019, p. 47-68Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Södertörns högskola, 2019
Series
Mediestudier vid Södertörns högskola, ISSN 1650-6162 ; 2019:1
National Category
Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-38056 (URN)978-91-88663-62-7 (ISBN)
Available from: 2019-04-25 Created: 2019-04-25 Last updated: 2019-04-25Bibliographically approved
Forsman, M. (2019). Framtiden är redan här: om plattformifieringen av skolan och fostran av framtidens mediemedborgare. In: Jonas Andersson Schwarz & Stefan Larsson (Ed.), Plattformssamhället: den digitala utvecklingens politik, innovation och reglering (pp. 200-229). Stockholm: Fores
Open this publication in new window or tab >>Framtiden är redan här: om plattformifieringen av skolan och fostran av framtidens mediemedborgare
2019 (Swedish)In: Plattformssamhället: den digitala utvecklingens politik, innovation och reglering / [ed] Jonas Andersson Schwarz & Stefan Larsson, Stockholm: Fores , 2019, p. 200-229Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Fores, 2019
National Category
Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-37550 (URN)978-91-87379-53-6 (ISBN)
Available from: 2019-02-05 Created: 2019-02-05 Last updated: 2019-02-05Bibliographically approved
Forsman, M. (2017). 1984 according to Apple: The digital revolution – and the corporate synchronization of the media citizen in the Swedish K12 curricula. In: The revolutionary imaginary: Visual culture in an age of political turbulence. Paper presented at The revolutionary imaginary, Vilnius, November 30- December 1, 2017.
Open this publication in new window or tab >>1984 according to Apple: The digital revolution – and the corporate synchronization of the media citizen in the Swedish K12 curricula
2017 (English)In: The revolutionary imaginary: Visual culture in an age of political turbulence, 2017Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Keywords
mediatization, historical semantics, revolution, critical curriculum studies, digitalization
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34131 (URN)
Conference
The revolutionary imaginary, Vilnius, November 30- December 1, 2017
Projects
Educating Media Citizens and the Mediatization of School: Curriculas, Educational materials, Teachers
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Note

Starting with Apple's 1984 ad for the Macintosh PC, I discuss the ongoing “digital revolution” in the classroom in an analysis of the historical semantics (c.f Koselleck, 1985/2004) of the term “digital competence” This is a central term for OECD and EU and a part in the neoliberal governance of education (Drotner et.al, 2017; Wallis & Buckingham, 2013). In 2016 digital competence was added onto the Swedish K12 curricular (Lgr 11). To be able to follow the corporate synchronization of digital competence with the tradition of critical media literacy (c.f. Kellner & Share, 2007) I combine mediatization theory (Hepp, 2012; Lundby, 2014) with curricular theory (Popkewitz, 2015) and a critical understanding of the digitalization of education (Selwyn, 2014). I end by asking how the ongoing global takeover of education can be met by a non-individualistic and progressive pedagogy based on a civic rather than instrumental understanding of “communication” (c.f. Carey 1989, Gordon & Mihailidis, 2016).

Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2017). Digital kompetens och MIK som historisk synkronisering: Progressivismen och skolans medialisering. In: : . Paper presented at Uppdrag digitalisering – mission impossible. FOU dagar Konstfack, Stockholm, Oktober 31 - November 1, 2017..
Open this publication in new window or tab >>Digital kompetens och MIK som historisk synkronisering: Progressivismen och skolans medialisering
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34133 (URN)
Conference
Uppdrag digitalisering – mission impossible. FOU dagar Konstfack, Stockholm, Oktober 31 - November 1, 2017.
Projects
Mediemedborgarens fostran och skolans medialisering: läroplaner, läromedel, lärarutbildning
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2017). Duckface/Stoneface: Selfie stereotypes and selfie literacy in gendered media practices in Sweden. In: Dafna Lemish & Maya Götz (Ed.), Beyond stereotypes?: Images of boys and girls, and their consequences (pp. 193-202). Gothenburg: Nordicom
Open this publication in new window or tab >>Duckface/Stoneface: Selfie stereotypes and selfie literacy in gendered media practices in Sweden
2017 (English)In: Beyond stereotypes?: Images of boys and girls, and their consequences / [ed] Dafna Lemish & Maya Götz, Gothenburg: Nordicom, 2017, p. 193-202Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This article describes how Swedish teens use selfies for gendered self-representation in online peer-to-peer communication. The aim of the article is to critically question and add on to the extensive tradition of studies of large scale mass mediated stereotypes, by looking at how gender selfie stereotypes are produced and performed in social media through the interaction and participation of school children. The article combines constructionist perspectives on representation and gender with social semiotics. Based on empirical data from focus group interviews with student from grade 7 in four Stockholm schools (N=41) the article show that the way the selfie genre is played out and negotiated among teens is marked by gender stereotypes. These stereotypes are used to confirm a dualistic separation of sexes, the subordination of women, and a heteronormative order for sexuality, but also used for “stereotype vitalization” where prevailing gender norms are renegotiated, jested and mocked.

Place, publisher, year, edition, pages
Gothenburg: Nordicom, 2017
Series
Yearbook (The International Clearinghouse on Children, Youth and Media), ISSN 2000-8422 ; 2017
Keywords
selfies, stereotypes, gender, social media, literacy
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34130 (URN)978-91-87957-76-5 (ISBN)
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2017). Mediemedborgaren i dagens läroplaner och framtidens klassrum: Ett försök till synkronisering. In: : . Paper presented at SPLT (språk och litteraturdidaktik i medielandskapet) nätverksträff, Huddinge, November 20-21, 2017..
Open this publication in new window or tab >>Mediemedborgaren i dagens läroplaner och framtidens klassrum: Ett försök till synkronisering
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Digitaliseringens omvandlingar har jämförts med alfabetiseringens (Goody & Watt 1963), och skiftet mellan 1800- och 1900-talens ”nedskrivningssystem” (Kittler 2012). Konsekvenserna för skolan är i så fall betydande. Medan skolans medieekologi (Erixon 2014) traditionellt utgår från alfabetisering, boken och ”den typografiska människan” (McLuhan 1962), vistas den idag av skolan fostrade medborgaren (Dewey 1916/1999) i en online/offline värld av smarta telefoner, internet, sociala medier (Boyd 2014, Forsman 2014, Turkle 2011). Skolans uppgift att reproducera kunskaps- och värdegrunder över generationer (Bourdieu & Passeron 2008) utmanas i grunden, om elevernas färdigheter i informationssamhällets tekniker överträffar lärargenerationens (Österud 2004).

Under de senaste 10–15 åren har skolpolitiska aktörer (kommuner, lärarfack, SKL) samverkat med kommersiella intressenter (Apple, Google, läromedelsförlag) i satsningar på IKT (informations- och kommunikationsteknologi): en läroplatta per elev (Grönlund 2013), implementering av lärplattformar, online-undervisning, molntjänster, e-läromedel, och utvecklande av ”morgondagens klassrum”. Därtill har Digitaliseringskommissioner i olika omgångar betonat vikten av en ökad digitalisering av skolan. Skolans (medie)literacitet(er) (Bagga-Gupta 2013) har även knutits till frågor om demokrati, yttrandefrihet och källkritik, under begreppet medie- och informationskunnighet (MIK); genom riktlinjer från Unesco (Wilson 2011 m.fl.) och en ”MIK-läroplan” för lärarutbildning (Carlsson 2013, 2014). En översikt (Forsman/Statens medieråd 2014) visar dock att både IKT- och MIK-området präglas av historisk omedvetenhet och brist på oberoende forskning, samt inga eller svaga strukturer för långsiktighet inom området i landets lärarutbildningar, snarare har aktörerna inom området länge varit projektfinansierade ”eldsjälar” eller externa organisationer.

Nu börjar myndigheter som Statens medieråd och organisationer som Surfa Lugnt eller andra alltmer ta över ”MIK-området” medan ”IKT” och implementeringen av digitala och nätverksbundna undervisningsteknologier präglas av medie- och IT-företag som tillhandahåller och har inflytande över plattformar, nätverk, hårdvaror, program, lärarfortbildning, utvecklandet av pedagogiska online modeller, virtuella klassrum etc. Därmed blir kunskapsintresset inom både MIK som IKT gärna policyorienterat, presentistiskt och kortsiktigt, och mediesynen såväl deterministisk (teknik är grunden till social förändring) som instrumentell (teknik är ”i sig” neutral). Kritik har också riktats mot den ideologi som ligger bakom skolans digitaliseringen (Selwyn 2014) och även ”MIK-paradigmet” har kritiserats, för att vara nyliberalt och individualiserande (Drotner et.al. 2017, Wallis & Buckingham 2013). Annan kritik gäller avsaknaden av perspektiv på materiella och infrastrukturella dimensioner av skolans digitalisering och samhällets medialisering.

Skola och utbildning är en mångmiljardmarknad och en samhällelig infrastruktur och sålunda högintressant för ”Info Tech Giants” som Apple, Google och andra vars affäsmodeller bygger på kapitaliseringen av kommunikativa aktiviteter, sökningar, och innehållsproduktioner som användare av plattformar och nätverk står för; vilket brukar knytas till begrepp som free labor, connectivity och plattformization (van Dijck 2013, Fuchs 2015). Hur kan och bör det offentliga skolsys§temet förhålla sig till dessa mekanismer? Är ett ökat fokus på multi-literacitet och multi-modalitet (Kress 2010) svaret? Eller kan kritisk (medie)literacitet (c.f. Kellner & Share 2007) inom ramen för en längre tradition av bildning (jfr. Livingstone et.al 2008) vara en motkraft? Kanske kan det mer instrumentella begreppet ”digital kompetens” visa vägen?

Under 2016 gjorde Skolverket (2015:01153) tillägg i Lgr 11 för att ytterligare betona vikten av digitalisering. Häri ges begreppet ”digital kompetens” en framskjuten plats. Detta är ett begrepp som har använts länge inom OECD och EU och som har sin plats inom nyliberal styrning (governance) och educational-management. Ur ett mer kritisk och historicerande perspektiv kan ”digital kompetens” förstås som en form för temporalisering och politisk styrning i skapandet av socio-teknologiska framtidsbilder (jfr. Jasanoff 2015).

Målet med min presentation är att med hjälp av Kosellecks (1985/2004) “historiska semantik” följa “digital kompetens” som ett led i synkroniseringen av korporativa intressen med svensk läroplan. I detta kombinerar jag medialiseringsteori (Hepp, 2012, Lundby, 2014) och läroplansteori (ex. Popkewitz, 2015) med en kritisk förståelse av digitaliseringen av utbildning och undervisning (Selwyn 2014). Jag avslutar med att fråga om det instrumentella övertagandet av utbildning kan mötas av en icke- individualiserad syn på literacitet, kommunikation och kritiskt tänkande, med rötter i Dewey och progressiv pedagogik (jfr. Gordon & Mihailidis, 2016).

Keywords
läroplan, digitalisering, medialisering, synkronisering
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34132 (URN)
Conference
SPLT (språk och litteraturdidaktik i medielandskapet) nätverksträff, Huddinge, November 20-21, 2017.
Projects
mediemedborgarens fostran och skolans medialisering: läroplaner, läromedel, lärarutbildning
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2017). Skolans fostran av mediemedborgaren i det 21:a århundradet: läroplaner, läromedel, lärarutbildning. In: : . Paper presented at Det 21:a århundradets kompetenser – lärarutbildningens roll. Nordiska lärarkonventet, Örebro, Juni 01, 2017..
Open this publication in new window or tab >>Skolans fostran av mediemedborgaren i det 21:a århundradet: läroplaner, läromedel, lärarutbildning
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Keywords
21the century skills, digitalisering, läroplaner, mediemedborgare
National Category
Media and Communications Educational Sciences
Research subject
Critical and Cultural Theory; Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34135 (URN)
Conference
Det 21:a århundradets kompetenser – lärarutbildningens roll. Nordiska lärarkonventet, Örebro, Juni 01, 2017.
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2016). Imagining the media citizen. In: : . Paper presented at Literacies and media citizenship. Technology and engagement getting closer, Workshop, Södertörn University, Huddinge, Oct 14, 2016.
Open this publication in new window or tab >>Imagining the media citizen
2016 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

I want to raise the question of citizenship; in relation to media literacy, civic engagement, and media pedagogics. I will do this by first talking a bit about the concept of citizenship in relation to literacy and media. This will lead us over to the concept "media citizenship", and the making of "the media citizen", a concept that is linked to the research project Educating the media citizen and the mediatization of school. Curriculum, teaching material, teachers. After some words about this, I will end with some questions that I hope that our workshop can help us advance.

Keywords
media citizenship, media citizen
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34137 (URN)
Conference
Literacies and media citizenship. Technology and engagement getting closer, Workshop, Södertörn University, Huddinge, Oct 14, 2016
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Forsman, M. (2016). Media citizenship and the mediatization of schools: Curriculum, teaching materials, teachers. In: ECREA 2016 Prague. Abstract book: Mediated (dis)continuities: Contesting pasts, presentes and futures. Paper presented at 6th European Communication Conference. Prague, Nov 9-12, 2016.
Open this publication in new window or tab >>Media citizenship and the mediatization of schools: Curriculum, teaching materials, teachers
2016 (English)In: ECREA 2016 Prague. Abstract book: Mediated (dis)continuities: Contesting pasts, presentes and futures, 2016Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The aim of this paper is to present the project “Media Citizenship and the Mediatization of School: Curricula, Educational Materials, Teachers”(2016-2018; financed by The Swedish Central Bank’s foundation for Humanities and Social Science/Riksbankens Jubileumsfond). Herein mediatization theory is combined with curriculum theory, to develop an understanding of what we call “the media citizen” (social subjects whose critical abilities, historical awareness and inclination for democratic participation are assumed to be media-dependent). The project comprises three sub-studies; covering curricula, education material and teacher’s training, during the period 1962−2016.

     In Sweden as well as in many other countries there is today much emphasis on the structural transformation of education through digitalization; which is promoted and implemented by a conglomerate of influential political-economical-pedagogical interests (municipalities, principals, teacher unions, Apple, Google, miscellaneous digitalization apostles) in ventures meant to raise ”digital competence through, e.g. through “one to one” (one computer, lap top etc. per student/teacher) (Grönlund 2013, Hansson 2014), cloud-services, mandatory courses in computer programming, E-learning etc. (cf. SOU 2014:13). Parallel to this, the citizens breaded by the current school system dwell in a globalized online/offline world with smart phones, internet, and social media (Forsman 2014, Boyd 2014, Turkle 2012). Which also influence views on media and information literacy (MIL) and “media citizenship” (c.f. Bagga-Gupta et al. 2013, Mihailidis 2014), Wilson 2011 et.al).

     The ongoing digitization has been compared with earlier shifts in the history of literacy (Goody & Watt 1963), and/or shifts between the ”Discourse Networks” of 1800 and 1900 (Kittler 2012). The implied consequences for schooling appear to be significant and the school’s task of reproducing knowledge and common principles over generations is thoroughly challenged (Bourdieu & Passeron 2008).

     Still, much of the debate about the digitalization of education is policy-oriented, shortsighted and techno centric, and it shifts between determinism (technology is the basis of all social change) and instrumentalism (technology is in itself neutral). In contrast, this project study the historical impact of the media on the school’s training of what we call “media citizens” by combining mediatization theory with curriculum theory.

     Mediatization theory refers to a historical “meta-process” (Krotz 2007) and how all societal spheres (politics, science, religion, etc.) and aspects of everyday life are increasingly influenced by the institutions, technologies, and “logics of the media” (c.f. Lundby 2014, Hepp 2013, Hjarvard 2013, Kaun & Fast 2014). With a few exceptions (Lingard & Rawolle 2015, Breiter 2014, Livingstone 2015) relatively little has has so far been done on the mediatization of education.

It is also striking that mediatization so far has not been addressed much within the wide area of curriculum theory; here "curriculum" carries a wider significance than the specific policy document – referring to the historical, symbolic, material, and scientific conditions under which such documents are designed, as well as the "frame factors" that limit or allow their actualization as teaching (Lundgren 1979/89, 1999; cf. Pinar ed. 2014Biesta, 2013).

     In contrast to much existing discourse on school and media, this project does not suggest normative positions, nor pedagogical MIL-strategies for classroom; instead, it is motivated by an ambition to develop mediatization theory in relation to the field of education and thus contribute to the ongoing discussion about MIL and media and literacy, in Sweden and other countries, by adding an informed, critical and historical perspective.

Keywords
mediatization theory, curriculum studies
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34134 (URN)
Conference
6th European Communication Conference. Prague, Nov 9-12, 2016
Projects
Educating the media citizen and the mediatization of school: curriculas, teaching materials, teacher education
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0304:1
Available from: 2018-01-12 Created: 2018-01-12 Last updated: 2018-01-15Bibliographically approved
Bengtsson, S., Bolin, G., Forsman, M., Jakobsson, P., Johansson, S. & Ståhlberg, P. (2016). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap (1ed.). Stockholm: Liber
Open this publication in new window or tab >>Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap
Show others...
2016 (Swedish)Book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Liber, 2016. p. 252 Edition: 1
National Category
Media and Communications
Research subject
Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-31981 (URN)9789147112845 (ISBN)
Available from: 2017-02-07 Created: 2017-02-07 Last updated: 2019-04-24Bibliographically approved
Projects
Narrative method as a base for studies of young male students in the teachers program. A preparatory resarch visit to Wollongong University, New South Wales. [2011-07579_VR]; Södertörn UniversityMedia citizenship and the mediatization of school: Curriculum, teaching material, teachers [P15-0304:1_RJ]; Södertörn University
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-8669-5752

Search in DiVA

Show all publications