Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>2015 (Svenska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Language Activism : Discussions on Feminist Language Change in Sweden from the 1960s until 2015
Abstract [sv]
Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer.
I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem.
Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer.
I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna.
Abstract [en]
The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the internet and official language organizations.
The analyzed data from the feminist communities consists of a range of different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists, each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks with language recommendations from the Language Council of Sweden and the Swedish Academy.
My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods with those from Gender Studies.
The results show that Swedish language activists from the 1960s to the 1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the internet to feminist language change assume that language has performative effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly as something unpolitical that reflects rather than constructs society.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Uppsala universitet, 2015. s. 273
Serie
Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, ISSN 0083-4661 ; 92Södertörn doctoral dissertations, ISSN 1652-7399 ; 108
Nyckelord
language and gender, gender neutral language, feminist language change, feminist activism, transgender activism, language policy, language planning
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk Genusstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-27460 (URN)978-91-506-2459-5 (ISBN)
Disputation
2015-06-05, MA 636, Södertörns högskola, Huddinge, 10:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Anmärkning
The thesis is written in Swedish
2015-05-132015-05-132024-06-26Bibliografiskt granskad