sh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Nygren, Gunnar
Publikationer (10 of 95) Visa alla publikationer
Nygren, G. & Lindblom, T. (2019). Bland multireportrar och innehållsleverantörer. In: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar (pp. 121-143). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bland multireportrar och innehållsleverantörer
2019 (Svenska)Ingår i: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 121-143Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Rosalinda är Mittmedias mest produktiva medarbetare. På ett år skrev hon 41 000 artiklar om lokalsport, resultat för fotbollen, ishockey och innebandy i de lägre divisionerna. För sportreportrarna på de 28 tidningarna inom Mittmedia innebar det att de kunde ägna mer tid åt mer kvalitativ sportjournalistik än pliktrapportering, i alla fall enligt Rosalindas skapare inom företaget United Robots. En liknande textrobot har också gått in i Mittmedias bevakning av fastighetsmarknaden, och skriver 480 artiklar i veckan om fastighetsförsäljningar med automatiskt genererade bilder från Google Streetview – ett innehåll som har dragit in hundratals nya prenumeranter.

Textrobotar som Rosalinda är ett exempel på hur den tekniska utvecklingen påverkar det journalistiska arbetet. Kommer det att behövas journalister i framtiden, eller kommer Rosalindas efterföljare att ta över ännu mer av journalistiken? Vilken roll kommer journalister av kött och blod ha i framtidens medieföretag, hur kan journalistiken ha glädje av den tekniska utvecklingen och skapa en journalistik som engagerar publiken och som ger något mer än publiken får i det dagliga Facebookflödet?

Det är några frågor i detta kapitel om de journalistiska yrkesrollerna nu och i framtiden. Kapitlet utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideal inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet och i växelverkan med den publik som möter journalistiken. Med andra ord, journalistikens och journalisters yrkesroll påverkas av de dagliga föränderliga arbetsprocesserna som utförs på medieföretagen. Men samtidigt är normer och ideal kring vad en journalists arbetsuppgift ska vara och vad journalistik är, något som är trögrörligt och förändras relativt långsamt. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019
Nyckelord
journalistiskt arbete, journalistroll, yrkesroll, yrkesnormer
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39613 (URN)9789144125060 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2019-12-19Bibliografiskt granskad
Johansson, K. M. & Nygren, G. (Eds.). (2019). Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (1ed.). Gothenburg: Nordicom
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries
2019 (Engelska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [en]

This book explores the interplay between government and media drawing on unique evidence from, and in-depth analysis of, four national cases: Finland, Lithuania, Poland and Sweden. Based on the chapters dedicated to each country, five additional chapters address the following cross-national themes: government communication, social media, formality/informality in journalist-source relations, mediatisation of politics, and political communication culture.

The book reveals what really goes on between the political executive and the media in everyday practices within these countries. First, it uncovers a process of mediated political-cultural change within media-political systems. Second, it illustrates the work- ings of prime ministerial power and communication aides at this apex of political power and the media and those who work there. Third, it examines both the struggle within governing institutions to control the flow of information and the tensions between civil servants and political aides, and takes the reader through the four media-political con- texts rooted in a deep knowledge of these relationships.

The result is an illuminating and original analysis of politics, political communication, media and journalism, and offers greater understanding of the realities of government – and democracy – and media in practice as well as the role of media within contemporary politics.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Gothenburg: Nordicom, 2019. s. 264 Upplaga: 1
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering; Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-37447 (URN)1296/3.1.1/2013 (Lokalt ID)978-91-88855-06-0 (ISBN)978-91-88855-07-7 (ISBN)1296/3.1.1/2013 (Arkivnummer)1296/3.1.1/2013 (OAI)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 19/2013
Anmärkning

Tillgänglig från: 2019-01-28 Skapad: 2019-01-28 Senast uppdaterad: 2020-04-03Bibliografiskt granskad
Nygren, G. (2019). Fler källor - men vissa grupper saknas nästan helt. In: Michael Karlsson och Lars Truedson (Ed.), Nyheter - alltmer en tolkningsfråga?: Mediestudiers innehållsanalys 2007-2018 (pp. 72-85). Stockholm: Institutet för mediestudier
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fler källor - men vissa grupper saknas nästan helt
2019 (Svenska)Ingår i: Nyheter - alltmer en tolkningsfråga?: Mediestudiers innehållsanalys 2007-2018 / [ed] Michael Karlsson och Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2019, s. 72-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Amerikansk forskning om journalistik sammanfattas ibland i korta (och kanske lite cyniska) formuleringar. Som Michael Schudsons konstaterande att ”nyhetsarbete är normalt en fråga om att representanter för en byråkrati plockar upp prefabricerade nyheter från representanter för en annan byråkrati” (Schudson 1986:81). Om dagens redaktioner kan beskrivas som 82 | Gunnar Nygren Fler källor – men vissa grupper saknas nästan helt | 83 en byråkrati kan diskuteras, kanske är det snarare hårt rationaliserade nyhetsfabriker. Men prefabricerade nyheter från källorna är inte mindre viktiga, det visar analysen av de svenska nyhetskällorna 2018. Det är ingen brist på källor i svensk nyhetsjournalistik, de har till och med blivit fler trots att resurser skurits ner på redaktioner och det produceras färre nyheter. Det kan vara ett tecken på att allsidigheten blivit bättre, men det kan också vara ett tecken på att källorna blivit duktigare på att få fram sina budskap. En professionalisering av källorna som byggt upp starkare PR-funktioner i såväl kommuner och regioner som på nationell nivå (Tenor 2017, Johansson och Nygren 2019). Redaktionernas ”nyhetsnät” är tydliga i det dagliga nyhetsflödet. Starka källor inom politik och näringsliv, sport och kultur samt polis/räddningstjänst levererar den dagliga nyhetsdieten och syns ofta i artiklar och inslag. Däremot är det vissa grupper som sällan syns eller hörs i nyhetsflödet, t ex de fackliga organisationerna och de religiösa samfunden som knappt finns med. Även intresseorganisationer får mindre uppmärksamhet, medan PR och talespersoner syns nästan tre gånger så ofta som för elva år sedan. Medborgarna finns med när det handlar om livsstilsjournalistik och sociala frågor, men mindre ofta i de tunga nyheterna från politik och ekonomi. Medborgarna får vara subjekt när det handlar om livsstil – som i heminredning, matlagning och resor som är medborgarnas främsta arena.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Institutet för mediestudier, 2019
Nyckelord
nyhetsjournalistik, källor, källrelation
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39621 (URN)9789198498219 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2019-12-20Bibliografiskt granskad
Nygren, G. & Wadbring, I. (2019). Förändring och tröghet: framtidsspaningens svåra konst. In: Gunnar Nygren och Ingela Wadbring (Ed.), På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar (pp. 11-27). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Förändring och tröghet: framtidsspaningens svåra konst
2019 (Svenska)Ingår i: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 11-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

På samma sätt som det inte är möjligt att säga något om klimatförändringar på grundval av vädret enskilda år, är det heller inte möjligt att säga så mycket om medieutvecklingen utifrån förändringar mellan två år. Det är nödvändigt att anlägga ett mycket längre tidsperspektiv, och det är också viktigt att studera de faktorer i omvärlden som påverkar medierna. Enskilda företagsledningar har ingen möjlighet att styra den övergripande medieutvecklingen, men däremot kan de reagera och möta den på den på olika sätt. För att få förståelse för medieutvecklingen behövs både stadiga backspeglar och god omvärldskunskap, parallellt med ett visionärt och framåtblickande prognosticerande.

Precis vid sekelskiftet, år 2000, gavs boken På väg mot medievärlden 2020 ut för första gången. Den var en fortsättning av en seminarieserie vid JMK på Stockholms universitet, och blev en lärobok för studenter på universiteten. Boken kommer nu 2019 i sin sjätte och helt omarbetade upplaga. I boken medverkar 17 medieforskare från de flesta universitet med medieforskning, och de skriver om allt från teknikutveckling, sociala medier och läsardata till etik och relationen mellan journalistik och politik.

År 2000 var framtidstron stark och år 2020 låg behagligt långt bort. Nu är vi nästan framme vid 2020, och siktet är därför istället inställt på 2030. Men hur gick det med alla de förhoppningar och farhågor som forskarna diskuterade i den första antologin? Och vad vågar vi tro om 2030?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39612 (URN)9789144125060 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2019-12-19Bibliografiskt granskad
Nord, L. & Nygren, G. (2019). Gamla och nya medier i samspel i de lokala valrörelserna. In: Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg och Annika Bergström (Ed.), Storm och stiltje: SOM-undersökningen 2018 (pp. 253-267). Göteborg: Göteborgs universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gamla och nya medier i samspel i de lokala valrörelserna
2019 (Svenska)Ingår i: Storm och stiltje: SOM-undersökningen 2018 / [ed] Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg och Annika Bergström, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 253-267Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

De lokala nyhetsmedierna är inte längre den självklara ingången till den lokala valrörelsen för alla medborgare. Sociala medier har för stora grupper av väljare tagit över som nav i informationsflödet. Redaktionernas nyhetsurval och nyhetsvärdering bygger inte på egen hand upp den lokala politiska dagordningen. Sociala nätverk och flöden spelar också roll för vilken bild av den lokala valrörelsen som först möter väljarna. Medieanvändningen kännetecknas av en ökad fragmentering, särskilt mellan olika åldersgrupper men också utifrån sociala skillnader. Lokalradio och regional-tv förmår fortfarande samla de flesta ur flera väljargrupper. Det är därför befogat att tala om en allt mer komplex lokal medieekologi som inte bara kännetecknas av ett samlat ökat medieutbud, utan också präglas av allt mer individualiserade medievanor och därmed en allt mer splittrad lokal offentlighet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Göteborgs universitet, 2019
Nyckelord
Lokala medier, lokala valrörelser, sociala medier
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39610 (URN)9789189673441 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2019-12-20Bibliografiskt granskad
Appelgren, E. & Nygren, G. (2019). HiPPOs (Highest Paid Person’s Opinion) in the Swedish media industry on innovation: A study of news media leaders’ attitudes towards innovation. Journal of Media Innovations, 5(1), 45-60
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>HiPPOs (Highest Paid Person’s Opinion) in the Swedish media industry on innovation: A study of news media leaders’ attitudes towards innovation
2019 (Engelska)Ingår i: Journal of Media Innovations, ISSN 1812-7592, E-ISSN 1894-5562, Vol. 5, nr 1, s. 45-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Decades of change in the media landscape and technological innovation have brought several uncertainties to media leadership. In this study, we build on the upper echelons theory to discuss the possible isomorphic behaviour of media leaders. Based on a survey of 372 Swedish media leaders, our results indicate that while innovation is considered to be a strength at media companies, innovation work may still stand in contrast to the institutional perspective. We found that Swedish media leaders perceive innovation as highly important and something they are good at. The perceived ability to work with innovation inside the organizations (rather than introducing knowledge from outside expertise) is undermined by the fact that, during the average work week, the majority of leaders set aside very little time for developing their own competences, individual talks with their employees, and time to reflect on their own work. Thus, in line with upper echelons theory, we find a paradox of trust in in-house innovative strength and, at the same time, media leaders fall back on their own experiences, limiting the inflow of new ideas into their strategic work.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: University of Oslo, 2019
Nyckelord
media management; leadership; innovation; skill development; leadership roles; change
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-38146 (URN)10.5617/jomi.6503 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-05-20 Skapad: 2019-05-20 Senast uppdaterad: 2019-08-08Bibliografiskt granskad
Nygren, G. (2019). Journalistik som profession (2ed.). In: Michael Karlsson och Jesper Strömbäck (Ed.), Handbok i journalistikforskning: (pp. 59-72). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Journalistik som profession
2019 (Svenska)Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 59-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalitet och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalitet och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti för att det blir väl utfört.

Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier. Men de senaste 10–15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en deprofessionalisering av journalistiken i västvärlden. I andra delar av världen, där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik, är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även frågor som rör journalistikens gränser och tendenser till deprofessionalisering beskrivs samt vad det kan betyda för journalistiken och dess ställning i samhället.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 2
Nyckelord
professionalisering, yrkesroll, journalistroll
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39618 (URN)9789144124636 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2020-01-07Bibliografiskt granskad
Nygren, G. (2019). Journalistiken i det lokala samhället. In: Michael Karlsson och Jesper Strömbäck (Ed.), Handbok i journalistikforskning: (pp. 283-295). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Journalistiken i det lokala samhället
2019 (Svenska)Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 283-295Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Journalistiken är till stor del lokal, den produceras på en plats för en publik som finns på samma plats. Det kan vara en storstad eller en glesbygdskommun, en stadsdel eller mindre samhällen som hålls ihop av historia och sociala band. Begreppet ”lokal” har också ofta en positiv betydelse – det som görs lokalt förutsätts vara närmare människor och mer äkta, i motsats till stordrift och massproduktion.

Den lokala journalistiken har ofta tagits för given, den har alltid funnits där på gott och ont. Men medieutvecklingen har förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken – lokalredaktioner läggs ner, lokala medier försvinner och ersätts av lokala Facebookgrupper, kommunala sajter och andra nya medieplattformar. Denna utveckling finns i hela västvärlden, och forskningen talar till exempel i USA om ”news deserts” där det inte längre finns lokala medier som ger röst åt det lokala samhället. Utan lokala medier fungerar inte den lokala demokratin, betonar dessa forskare .

I detta kapitel ges en översikt över svensk och internationell forskning runt lokal journalistik. Det är strukturerat utifrån fyra teman:

-   Platsens betydelse i en digital och global värld, samt vad lokala medier betyder för lokal identitet och social sammanhållning.

-   Lokala medieekologier – hur olika typer av lokala medier och plattformar samspelar i det lokala samhället, och vad händer när de lokala medierna tunnas ut?

-   Den lokala journalistikens betydelse för demokratin, såväl för information som för granskning av lokala makthavare.

-   Hyperlokala medier som en ny typ av lokalmedier som växer fram mellan den professionella journalistiken och medborgarjournalistik.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019
Nyckelord
lokaljournalistik, hyperlokala medier, lokaltidningar, medieekologi
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39620 (URN)9789144124636 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2019-12-19Bibliografiskt granskad
Örnebring, H. & Nygren, G. (2019). Journalistiken i ett jämförande perspektiv (2ed.). In: Michael Karlsson och Jesper Strömbäck (Ed.), Handbok i journalistikforskning: (pp. 25-42). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Journalistiken i ett jämförande perspektiv
2019 (Svenska)Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 25-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.

Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning: det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ, till exempel att jämföra journalister med andra yrkesgrupper, har inte fått samma utrymme inom journalistikforskningen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 2
Nyckelord
journalistikforskning, mediesystem, journalistiska yrkesroller
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39615 (URN)9789144124636 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2020-01-07Bibliografiskt granskad
Nygren, G. (2019). Local Media Ecologies Social media taking the lead. Nordicom Review, 40(S2), 51-68
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Local Media Ecologies Social media taking the lead
2019 (Engelska)Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 40, nr S2, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Legacy media and social media are intertwined in a complicated relationship in local media ecologies. The recent national Swedish SOM survey on media use shows that people use Facebook more than local newspapers (both paper and online) to stay up to date with local events. In contrast, though, users still regard legacy media like subscription newspapers and the regional public service as more important sources than social media. Local newspapers are experiencing a decline in their number of users, but new hyperlocals are showing more stable numbers. Nevertheless, newspapers produce most of the original news reporting, and the public service and hyperlocals have more complementary positions in local media ecologies. They are all meeting the audience in the expanding public sphere of Facebook.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Nordicom, 2019
Nyckelord
media ecology, local journalism, social media, Facebook, local media use
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39495 (URN)10.2478/nor-2019-0026 (DOI)000493445800004 ()2-s2.0-85075372412 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2019-12-05 Skapad: 2019-12-05 Senast uppdaterad: 2019-12-11Bibliografiskt granskad
Projekt
Symbiotic leader-media relations? Exploring interaction between prime ministers and the media in Finland, Lithuania, Poland and Sweden [19/2013_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Johansson, K. M. & Nygren, G. (Eds.). (2019). Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (1ed.). Gothenburg: NordicomJohansson, K. M. & Raunio, T. (2019). Government communication in a comparative perspective. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (pp. 127-148). Gothenburg: NordicomBalčytienė, A. & Malling, M. (2019). Lithuania: Media-politics interaction shaped by benefits-oriented reasoning. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (pp. 5-74). Gothenburg: NordicomJohansson, K. M. & Nygren, G. (2019). Locked in a mutual dependency: Media and the political executive in close interplay. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (pp. 247-259). Gothenburg: NordicomNygren, G. & Niemikari, R. (2019). Media logics as parts of the political toolkit: A critical discussion on theories of mediatisation of politics. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries (pp. 197-220). Gothenburg: NordicomMalling, M. (2019). Power and exchange in formal and informal interaction between journalists and their sources. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries (pp. 175-195). Gothenburg: NordicomJohansson, K. M., Malling, M. & Nygren, G. (2019). Sweden: A professionally symbiotic relationship. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries (pp. 97-123). Gothenburg: NordicomJohansson, K. M. & Nygren, G. (2019). The interplay of media and the political executive: Introduction and framework. In: Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren (Ed.), Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries (pp. 9-26). Gothenburg: NordicomJohansson, K. M. (2018). Statsministern och medierna. In: Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin & Kajsa Falasca (Ed.), Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (pp. 101). Sundsvall: Mittuniversitetet, Demicom.
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer