In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to contribute to knowledge and awareness of (a) how asymmetrical power relations are discursively (re)produced as well as manoeuvred and negotiated during the interaction and (b) what this means in terms of positioning of the participants. Focusing on a number of metacommunicative sequences characterised by a notably high degree of interpersonal complexity, we examine how participants are positioned and how positioning is discursively realised. We draw on eight observed and recorded asylum interviews conducted in Sweden 2018–2021. Metacommunicative positioning is analysed mainly with a focus on speech functions and modality. We show that metacommunication is used by all participants largely as a means of constructing an asylum narrative within the framework of an institutional discourse. The participants can position each other in (dis)advantageous ways in their attempts to deny, or sometimes claim, responsibility for miscommunication. The applicants generally obey the metacommunicative instructions given by other, more powerful participants. However, we also show an example of an applicant who makes resistance to the institutional discourse. Furthermore, all participants use metacommunication as a tool to guide each other in the conversation, thereby positioning themselves as responsible for the co-construction of the asylum narrative. Finally, we underline the benefits of conducting critical discourse analysis in the study of asylum interviews, although such studies can barely change the fact that the asylum determination process is unequal and asymmetrical in its core.

The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant's right to receive protection eventually is taken. The lion's share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn't been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format-the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency-and the parallel record keeping; the intricate passage from two spoken languages to an asylum narrative in the form of a text written in one of these languages.

This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and market, otherwise often manifested in public sector communication.

I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare bestämt en viss typ av foton. Det rör sig om estetiskt tilltalande genrebilder av människor som befinner sig i ospecifika miljöer eller i miljöer som inte direkt har med myndighetens kärnverksamhet att göra. Jag argumenterar i rapporten för att dessa foton framför allt fyller en emotiv funktion och signalerar specifika värden som myndigheten uppenbarligen vill förknippas med. Syftet med rapporten är både att dekonstruera denna visuella praktik och att diskutera vad det innebär att avbildade människor används som bärare av specifika värden i strategisk myndighetskommunikation: Vad betyder det för bilden av myndigheten, hur positioneras medborgarna som kommunikationen riktas till och vilka relationer konstrueras mellan myndighet och medborgare?

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med sam­talsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till proto­kollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Under­sök­ningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och for­mar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.

Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtag­nings­­mönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.

Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.

Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.

Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen.

Vilka hinder, möjligheter och förbättringspotentialer finns när det gäller tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berörda personer med sig av sina erfarenheter. Framför allt kommer asylsökande och offentliga biträden till tals, men även Migrationsverkets handläggare. Artikeln bygger på en intervjustudie.

Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? [ingress]

This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Student Assessment (Pisa) are realised linguistically, at the intersection of the audit society and the media, and what functions Pisa thereby fulfils. The relevance of the investigation is that earlier research has shown that both Pisa and mass media are used as tools by different actors in attempts to influence policymaking in the editorial sector.

Linguistic discourse analysis is used to examine articles published in two Swedish newspapers and one Swedish-language newspaper in Finland during the time span of one year. The results show how Pisa is used on one hand to augment the authority of writers in various ways and on the other hand as evidence of factual judgments, with different degrees of truth and knowledge claims. One conclusion is that newspaper readers need extensive previous knowledge of Pisa in order to be able to independently interpret the statements made in the newspaper articles.

Within linguistic research, claims of truth and knowledge have traditionally been discussed and analysed in terms of modality, for example with a focus on modal auxiliary verbs. This article contributes to identifying other linguistic resources that can be used to express and analyse such claims.

Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie.