sh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 159) Visa alla publikationer
Svenaeus, F. (2024). The Phenomenology of Frailty: Existentialism and Old-Age Vulnerability. In: Kevin Aho; Megan Altman; Hans Pedersen (Ed.), The Routledge Handbook of Contemporary Existentialism: (pp. 405-415). Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Phenomenology of Frailty: Existentialism and Old-Age Vulnerability
2024 (Engelska)Ingår i: The Routledge Handbook of Contemporary Existentialism / [ed] Kevin Aho; Megan Altman; Hans Pedersen, Routledge, 2024, s. 405-415Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

To become old means to become frail. The human body ages in ways that depend on genes, environmental-, and chance-factors, but if we do not end our lives as a result of a deadly accident or sudden onset of a lethal disease, we will all face a final phase of frailty before we die. Frailty may be caused by way of disease processes, but it can also consist in an increased sense of fragility, weakness, fatigue, and dizziness without a detected disease, which makes a person more likely to fall ill and make it harder to recover from illness. Neither phenomenologists nor existentialists have spent much time analysing frailty, except, perhaps, in the latter case, as a feature of human life to be avoided and resisted by way of a strong will and brave choices. The primary example would be Jean-Paul Sartre, but also Simone de Beauvoir is guilty of a certain contempt for bodily fragility. Arguably, the theories of some phenomenologists, such as Emmanuel Levinas and Paul Ricoeur, do a good job of rehabilitating human vulnerability in general, but not in the sense of a specific frailty related to illness and ageing. Despite this lack of a phenomenology of frailty in phenomenological-existentialist philosophy there are resources in this tradition to be exploited in developing such a subject. A phenomenology of frailty could be of importance not only for philosophers and empirical researchers, but also for old people and their care takers in attempts to make frail lives more bearable. The chapter develops a phenomenology of frailty by making use of concepts and arguments developed by existentialist thinkers, but also by scrutinizing them further and turning them against their fathers and mothers.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2024
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53910 (URN)10.4324/9781003247791-44 (DOI)2-s2.0-85190180811 (Scopus ID)978-1-032-16258-4 (ISBN)978-1-032-16263-8 (ISBN)978-1-003-24779-1 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-04-24 Skapad: 2024-04-24 Senast uppdaterad: 2024-04-24Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). Empathy and dialogue in nursing care. In: Martin Lipscomb (Ed.), Routledge Handbook of Philosophy and Nursing: (pp. 335-343). Taylor & Francis
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Empathy and dialogue in nursing care
2023 (Engelska)Ingår i: Routledge Handbook of Philosophy and Nursing / [ed] Martin Lipscomb, Taylor & Francis, 2023, s. 335-343Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Empathy is an everyday phenomenon and a basic moral capacity, and it is also the most central professional skill and ethical guiding tool of nursing care. To be empathic as a nurse means to be able to feel and see things from the point of view of the patient and act in accordance with this knowledge when caring for his/her good and attempting to relieve his/her suffering. Nurses need to be dedicated but still humble when it comes to empathy: to endeavour the step into the perspective of the patient does not mean that this is possible in any total or infallible sense; only the patient feels and knows what it is like to experience this particular suffering as this particular person at this particular time. If or when empathy is complemented by a dialogue with the patient, it becomes possible to reach a more complete and confirmed understanding of his/her predicament. The chapter offers a phenomenological theory of empathy in nursing, inspired by Edith Stein, which brings out the emotional aspects of the phenomenon in concordance with its cognitive features.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2023
Nationell ämneskategori
Omvårdnad Filosofi
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-52353 (URN)10.4324/9781003427407-38 (DOI)2-s2.0-85170185098 (Scopus ID)9781003427407 (ISBN)9781032114606 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-09-15 Skapad: 2023-09-15 Senast uppdaterad: 2023-09-15Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). Flourishing while withering: an explication and critique of Simone de Beauvoir’s phenomenology of aging. Continental philosophy review
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Flourishing while withering: an explication and critique of Simone de Beauvoir’s phenomenology of aging
2023 (Engelska)Ingår i: Continental philosophy review, ISSN 1387-2842, E-ISSN 1573-0611Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

This paper explores the process of aging from a phenomenological perspective. Supplementing the model of becoming old found in Simone de Beauvoir’s work with a phenomenology of human suffering and flourishing, it asks whether it is possible to lead a good life in the process of becoming old. Is it possible to flourish while experiencing bodily waning? Is it possible to flourish while experiencing the shrinking of one’s everyday world and the passing away of close others? Aging, at least in its protracted phases, appears to become full of suffering rather than flourishing. What are the prospects of finding meaningful life projects despite old age? By making use of insight found in Heidegger and other phenomenologists the paper tries to develop a slightly different view on aging than the one found in Beauvoir, stressing the importance of embodied experiences and life choices, which not only depend upon societal oppression and being objectified by others, but also upon processes of nature and the possibilities of an intergenerational intersubjectivity. Resources for this project is found in the philosophy of affectivity developed by Heidegger and other phenomenologists of facticity, such as Maurice Merleau-Ponty, Charles Taylor, Helmuth Plessner and Hannah Arendt.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer, 2023
Nyckelord
Aging, Beauvoir, Embodiment, Feelings, Flourishing, Suffering
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-52863 (URN)10.1007/s11007-023-09621-3 (DOI)001117992200001 ()2-s2.0-85178410466 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-12-13 Skapad: 2023-12-13 Senast uppdaterad: 2024-01-03Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). The Phenomenology of Objectification in and Through Medical Practice and Technology Development. Journal of Medicine and Philosophy, 48(2), 141-150
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Phenomenology of Objectification in and Through Medical Practice and Technology Development
2023 (Engelska)Ingår i: Journal of Medicine and Philosophy, ISSN 0360-5310, E-ISSN 1744-5019, Vol. 48, nr 2, s. 141-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Objectification is a real problem in medicine that can lead to bad medical practice or, in the worst case, dehumanization of the patient. Nevertheless, objectification also plays a major and necessary role in medicine: the patient's body should be viewed as a biological organism in order to find diseases and be able to cure them. Listening to the patient's illness story should not be replaced, but, indeed, developed by the physical examination of his body searching for the causes of his complaints. Whereas phenomenologists have so far mainly been identifying the back sides of objectification in medicine, in this paper the aim is to analyze differences between detrimental objectifications and objectifications that do not deprive the patient of his subjectivity but, rather, at least in some cases, may lead the patient to feel more at home with his body.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oxford University Press, 2023
Nyckelord
genetic diagnosis, lived body, medical hermeneutics, objectification, phenomenology of medicine, quantified self
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-51384 (URN)10.1093/jmp/jhad007 (DOI)000972883200004 ()37078731 (PubMedID)2-s2.0-85153413546 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 4/2017
Tillgänglig från: 2023-04-25 Skapad: 2023-04-25 Senast uppdaterad: 2023-07-10Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). Upptäckten som låter oss fjärrstyra känslorna. Svenska Dagbladet (2023-02-01), pp. 18
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Upptäckten som låter oss fjärrstyra känslorna
2023 (Svenska)Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2023-02-01, s. 18-Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svenska dagbladets AB, 2023
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-52844 (URN)
Anmärkning

Under strecket

Tillgänglig från: 2023-12-12 Skapad: 2023-12-12 Senast uppdaterad: 2023-12-12Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). Vad ska vi göra när minihjärnorna börjar tänka?. Svenska Dagbladet (2023-09-24), pp. 18-19
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vad ska vi göra när minihjärnorna börjar tänka?
2023 (Svenska)Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2023-09-24, s. 18-19Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svenska dagbladets AB, 2023
Nationell ämneskategori
Etik
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-52845 (URN)
Anmärkning

Under strecket

Tillgänglig från: 2023-12-12 Skapad: 2023-12-12 Senast uppdaterad: 2023-12-12Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2023). Världen vaknar: känslornas plats i människans liv. Möklinta: Gidlunds förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Världen vaknar: känslornas plats i människans liv
2023 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Alltför ofta har känslorna genom historien betraktats som en förvrängning av filosofins och vetenskapens objektiva beskrivning av verkligheten. Känslorna blir då något som vi bör sträva efter att befria oss ifrån i stället för det som utgör hjärtat av vår existens. Men det är fel. Verkligheten får i själva verket sin struktur och mening genom känslor som öppnar upp en värld som vi kan dela med andra människor. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bearbeta information och göra beräkningar. Boken tar sig an känslornas natur genom att kombinera filosofisk analys med empirisk forskning från biologi, psykologi och antropologi. Resonemangen illustreras med hjälp av erfarenheter av känslors makt och betydelse från vardagen och samtiden. Känslans mellanmänskliga funktion får stort utrymme, alltifrån den känsla av empati och samvaro som är avgörande för ett gott liv, till de mer problematiska gruppkänslor som växer sig starka genom massan och som kan exploateras inom politiken. Vägen går från de allra första till de allra sista känslorna från födelsen till döden och på vägen passeras de viktigaste typerna av känslor i livet, inte minst sådana som är förknippade med kärlek och lycka eller lidande och sjukdom.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Möklinta: Gidlunds förlag, 2023. s. 210
Nyckelord
Känslor, Medvetandet, Människan
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-51956 (URN)9789178445073 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 4/2017
Tillgänglig från: 2023-07-10 Skapad: 2023-07-10 Senast uppdaterad: 2023-07-10Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2022). Den utskällda bibeln del 1: om DSM och psykiatrin. Dixikon (22-12-02)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den utskällda bibeln del 1: om DSM och psykiatrin
2022 (Svenska)Ingår i: Dixikon, ISSN 2001-1768, nr 22-12-02Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Dixikon, 2022
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50426 (URN)
Tillgänglig från: 2022-12-21 Skapad: 2022-12-21 Senast uppdaterad: 2022-12-22Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2022). Den utskällda bibeln del 2: DSM, diagnosindustrin och framtiden. Dixikon (2022-12-16)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den utskällda bibeln del 2: DSM, diagnosindustrin och framtiden
2022 (Svenska)Ingår i: Dixikon, ISSN 2001-1768, nr 2022-12-16Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Dixikon, 2022
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50427 (URN)
Tillgänglig från: 2022-12-21 Skapad: 2022-12-21 Senast uppdaterad: 2022-12-22Bibliografiskt granskad
Svenaeus, F. (2022). Dödshjälp – ett privilegium för de rika?. Svenska Dagbladet (2022-06-20), pp. 20
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Dödshjälp – ett privilegium för de rika?
2022 (Svenska)Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2022-06-20, s. 20-Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svenska dagbladets AB & Co, 2022
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50429 (URN)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 4/2017
Anmärkning

Under strecket

Tillgänglig från: 2022-12-21 Skapad: 2022-12-21 Senast uppdaterad: 2022-12-22Bibliografiskt granskad
Projekt
Kroppen som gåva, resurs och vara: organtransplantationer i Östersjöområdet [A014-2007_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Gunnarson, M. (2019). The Simultaneous Embedment and Disembedment of Biomedicine: Intercorporeality and Patient Interaction at Hemodialysis Units in Riga and Stockholm. In: Nils Hansson and Jonatan Wistrand (Ed.), Explorations in Baltic Medical History, 1850-2015: (pp. 229-248). Rochester, NY: University of Rochester PressGunnarson, M. (2016). Avhandlingspresentation: Please Be Patient: A Cultural Phenomenological Study of Haemodialysis and Kidney Transplantation Care. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(3), 332-332Svenaeus, F. (2015). Organ transplantation ethics from the perspective of embodied personhood. In: Arras, J., Fenton E., and Kukla, R. (Ed.), The Routledge Companion to Bioethics: (pp. 570-580). London: RoutledgeSvenaeus, F. (2015). The lived body and personal identity: The ontology of exiled body parts. In: Erik Malmqvist and Kristin Zeiler (Ed.), Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing: Perspectives on Giving, Selling and Sharing Bodies (pp. 19-34). Abingdon: RoutledgeSvenaeus, F. (2013). Kroppen som gåva, resurs eller vara: Transplantationsetiska dilemman. In: Palm, Anders och Stenström, Johan (Ed.), Kroppen i humanioraperspektiv: (pp. 53-67). Lund: Makadam FörlagSvenaeus, F. (2013). Livet, tänkandet och driften mot oordning. Svenska Dagbladet (18 november)Svenaeus, F. (2013). Vi ser inte människan för alla kroppsdelar. Svenska Dagbladet (12 mars)Gunnarson, M. (2012). Concealed by the "Gift of Life": The Complexities of Living with Dialysis and Kidney Transplantaiton in Stockholm and Riga. In: Martin Gunnarson, Fredrik Svenaeus (Ed.), The Body as Gift, Resource, and Commodity: Exchanging Organs,Tissues, and Cells in the 21st Century (pp. 103-136). Huddinge: Södertörns högskolaSvenaeus, F. (2012). Organ Transplantation and Personal Identity: How Does Loss and Change of Organs Affect the Self?. Journal of Medicine and Philosophy, 37(2), 139-158Gunnarson, M. & Svenaeus, F. (Eds.). (2012). The Body as Gift, Resource, and Commodity: Exchanging Organs, Tissues, and Cells in the 21st Century (1ed.). Huddinge: Södertörns högskola
The Phenomenology of Suffering in Medicine: Explorations in the Baltic Sea Region [4/2014_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Seniuk, P. (2020). Encountering Depression In-Depth: An existential-phenomenological approach to selfhood, depression, and psychiatric practice. (Doctoral dissertation). Huddinge: Södertörns högskolaSvenaeus, F. (2020). Pain (1ed.). In: Thomas Szanto; Hilde Landweer (Ed.), The Routledge Handbook of Phenomenology of Emotion: (pp. 543-552). Abingdon: RoutledgeSvenaeus, F. (2020). Saulius Geniusas: The Phenomenology of Pain [Review]. Phenomenological Reviews (2020-07-12)Svenaeus, F. (2020). To die well: the phenomenology of suffering and end of life ethics. Medicine, Health care and Philosophy, 23, 335-342Svenaeus, F. (2019). A Defense of the Phenomenological Account of Health and Illness. Journal of Medicine and Philosophy, 44(4), 459-478Svenaeus, F. (2019). Dying Bodies and Dead Bodies: A Phenomenological Analysis of Dementia, Coma and Brain Death. In: Espen Dahl, Cassandra Falke, Thor Eirik Eriksen (Ed.), Phenomenology of the Broken Body: (pp. 215-231). Abingdon: RoutledgeAhlzén, R. (2019). Rapport av den empiriska delen av projektet The Phenomenology of Suffering in Medicine: Explorations in the Baltic Sea Region vid Södertörns högskola. Huddinge: Södertörns högskolaSvenaeus, F. (2018). Edith Stein’s Phenomenology of Empathy and Medical Ethics (1ed.). In: Elisa Magri & Dermot Moran (Ed.), Empathy, Sociality and Personhood: Essays on Edith Stein’s Phenomenological Investigations (pp. 161-175). Dordrecht: SpringerSvenaeus, F. (2018). Edith Stein’s phenomenology of sensual and emotional empathy. Phenomenology and the Cognitive Sciences, 17(4), 741-760Svenaeus, F. (2018). Heidegger’s Philosophy of Technology and the Perils of Medicalization (1ed.). In: Kevin Aho (Ed.), Existential Medicine: Essays on Health and Illness (pp. 131-144). London: Rowman & Littlefield International
Existensfilosofins plats i hälso- och sjukvården: exemplen Tyskland, Danmark och Sverige [4/2017_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Svenaeus, F. (2023). The Phenomenology of Objectification in and Through Medical Practice and Technology Development. Journal of Medicine and Philosophy, 48(2), 141-150Svenaeus, F. (2023). Världen vaknar: känslornas plats i människans liv. Möklinta: Gidlunds förlagGunnarson, M. (2022). Det lilla och stora screeningtestet. In: Anette Wickström; Sofia Morberg Jämterud; Kristin Zeiler (Ed.), Screeningens mångsidighet: Dess möjligheter och utmaningar. Lund: Nordic Academic PressGunnarson, M. (2022). Disclosing the person in renal care coordination: why unpredictability, uncertainty, and irreversibility are inherent in person-centred care. Medicine, Health care and Philosophy, 25(4), 641-654Svenaeus, F. (2022). Dödshjälp – ett privilegium för de rika?. Svenska Dagbladet (2022-06-20), pp. 20Svenaeus, F. (2022). Health and Illness as Enacted Phenomena. Topoi: An International Review of Philosophy, 41, 373-382Zeiler, K., Karlsson, G. & Gunnarson, M. (2022). Opportunistic cognitive screening in Sweden: What the tests mean and do for patients and healthcare professionals. Dementia, 21(1), 236-249Svenaeus, F. (2022). The Hermeneutics of Medicine and the Phenomenology of Health: Steps towards a Philosophy of Medical Practice. Second Revised Edition (2 rev. ed.ed.). Dordrecht: Springer NetherlandsSvenaeus, F. (2021). Empathy and togetherness online compared to IRL: A phenomenological account. Journal of Phenomenological Psychology, 52(1), 78-95Gunnarson, M., Kapeller, A. & Zeiler, K. (2021). Ethico-Political Aspects of Conceptualizing Screening: The Case of Dementia. Health Care Analysis, 29, 343-359
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-8973-8591

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer