sh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Petrogiannis, VasileiosORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5368-5304
Publikationer (4 of 4) Visa alla publikationer
Borevi, K. & Petrogiannis, V. (2020). Conflicting Conceptualisations of Europeanisation: Sweden Country Report. Uppsala: RESPOND
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Conflicting Conceptualisations of Europeanisation: Sweden Country Report
2020 (Engelska)Rapport (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: RESPOND, 2020. s. 27
Serie
Global Migration: Consequences and Responses - RESPOND Working Paper Series ; 2020/73
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-46183 (URN)10.5281/zenodo.4288811 (DOI)
Forskningsfinansiär
EU, Horisont 2020, 770564
Tillgänglig från: 2021-08-08 Skapad: 2021-08-08 Senast uppdaterad: 2021-08-17Bibliografiskt granskad
Petrogiannis, V. (2020). European Mobility and Spatial Belongings: Greek and Latvian migrants in Sweden. (Doctoral dissertation). Huddinge: Södertörns högskola
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>European Mobility and Spatial Belongings: Greek and Latvian migrants in Sweden
2020 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Nation-states and national identities are a product of European history and have been the most salient framework of spatial identification since the nineteenth century. In the past decades, however, the EU has attempted to foster a supplementary European sense of identity, embodied in the notion of European citizenship. Moreover, the European continent encompasses various macro-regions that have been presented as having certain historical significance and that play a role in identity politics. Two prominent examples are the Baltic and the Mediterranean regions.

This study reconstructs through interviews the overlapping identifications of Latvian and Greek migrants, respectively – migrants who have moved to Sweden in different time periods after the Second World War up to the present. The interviews focus on issues related to integration, feelings of belonging and spatial identification with the countries of origin (Latvia, Greece) and residence (Sweden) in order to understand the significance of the nation in the current European context. Another aim is to examine how the idea of a common European identity, as an aggregate based on national and regional affiliation, works in practice. Furthermore, the interviews executed in this study give an account of how migrants position themselves in relation to the Baltic Sea region and the Mediterranean as well as to alternative macro regional spaces. The study of immigrants’ narratives about their social and everyday life, and their personal experience of coping with public authorities seeks to improve our understanding of the current phenomenon of internal European migration, which is still an under-researched field.

The analysis shows that the nation, both that of origin and of residence, remains the most significant space of identification for the interviewed EU-migrants. It is obvious that the EU has not brought forth a European identity parallel to the national one. However, elements of European identification and belonging exist in the responses of the migrants, revolving around their benefitting from free mobility inside the EU. This study shows also that there barely is any particular identification with the Baltic and Mediterranean regions among the examined migrants. However, other macro regional identifications appeared, such as the Baltic States for Latvian and the Balkan for Greek interviewees.

Abstract [sv]

Nationalstaten och nationell identitet är produkter av europeisk historia som sedan 1800-talet är den viktigaste utgångspunkten för individers upplevelse av rumslig identifikation. Under de senaste decennierna har EU också försökt att aktivt utveckla framväxten av en kompletterande europeisk identitet, uttryckt i idén om ett europeiskt medborgarskap. Förutom det rymmer den europeiska kontinenten olika makroregioner som presenterats som historiskt viktiga och som spelar en identitetspolitisk roll. Två centrala exempel är Östersjöregionen och Medelhavsregionen.

Genom intervjuer med lettiska och grekiska migranter som kommit till Sverige under olika tidsperioder, från andra världskriget fram till idag, syftar denna avhandling till att rekonstruera intervjupersonernas överlappande identiteter. Frågan om vilken betydelse identitet kopplad till nationen har i dagens europeiska kontext utforskas genom att intervjuerna fokuserat på frågor som handlar om integration, känslor av tillhörighet och rumslig identifikation med ursprungsländerna (Lettland eller Grekland) och till det land där de nu bor (Sverige). Avhandlingen bidrar även till att undersöka hur strävanden att åstadkomma en gemensam europeisk identitet, som en kombination av nationell och regional tillhörighet, kan fungera i praktiken. Intervjuerna som genomförts för denna studie ger vidare en inblick i hur migranterna positionerar sig i relation till Östersjöregionen respektive Medelhavsregionen och till andra möjliga makroregionala rum. Migranternas berättelser om bland annat sociala nätverk, vardagsliv och personliga erfarenheter av att hantera offentliga myndigheter, bidrar till att ge insikter om inom-europeisk migration, ett fält där forskningen för närvarande är begränsad.

Analysen visar att nationen, både ursprungslandet och vistelselandet, är den viktigaste rumsliga enheten för identifikation hos de intervjuade EU-migranterna. Det är tydligt att EU för dessa migranter inte har åstadkommit en europeisk identitet som motsvarar den nationella identiteten. Samtidigt återfinns vissa element av europeisk identitet och tillhörighet i migranternas intervjusvar, framför allt i förhållande till den fria rörligheten inom EU. Denna studie visar också att de intervjuade migranterna i väldigt liten utsträckning upplever en specifik tillhörighet till Östersjöregionen respektive Medelhavsregionen. Däremot framkom betydelsen av andra makroregionala identiteter, såsom Baltikum för de lettiska intervjupersonerna och Balkan för de grekiska.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2020. s. 334
Serie
Södertörn Doctoral Dissertations, ISSN 1652-7399 ; 177
Nyckelord
migration, intra-European migration, European mobility, national identity, European identity, regional identity, belonging, macro-regions, Baltic Sea, Mediterranean, Latvia, Greece, Sweden, migration, intra-europeisk migration, europeisk mobilitet, nationell identitet, europeisk identitet, regional identitet, tillhörighet, makro-regioner, Östersjön, Medelhavet, Lettland, Grekland, Sverige
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering; Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-41915 (URN)978-91-89109-27-8 (ISBN)978-91-89109-28-5 (ISBN)
Disputation
2020-10-23, MA636, Alfred Nobels allé 7, Huddinge, 10:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Forskningsfinansiär
ÖstersjöstiftelsenJohan och Jakob Söderbergs stiftelseHelge Ax:son Johnsons stiftelse
Tillgänglig från: 2020-10-01 Skapad: 2020-09-22 Senast uppdaterad: 2023-04-03Bibliografiskt granskad
Petrogiannis, V. (2016). Spaces of Belonging and Intra-European Migration: from Southern and Eastern Periphery to the North. Comparativ. Zeitschrift für Globalgeschichte und vergleichende Gesellschaftsforschung, 26(5), 58-75
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Spaces of Belonging and Intra-European Migration: from Southern and Eastern Periphery to the North
2016 (Engelska)Ingår i: Comparativ. Zeitschrift für Globalgeschichte und vergleichende Gesellschaftsforschung, ISSN 0940-3566, Vol. 26, nr 5, s. 58-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Andra geografiska studier Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-33488 (URN)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 41/2013
Anmärkning

Petri, Rolf (ed.). The Baltic Sea: A Space of Changing Expectations. – Leipzig: Leipziger Univ.-Verl., 2016 (Comparativ; Jg. 26, H. 5) ISBN 978-3-96023-111-0

Tillgänglig från: 2017-09-25 Skapad: 2017-09-25 Senast uppdaterad: 2025-05-08Bibliografiskt granskad
Petrogiannis, V. & Rabe, L. (2016). What Is It That Holds A Region Together?. Baltic Worlds In-house edition, 5-9
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>What Is It That Holds A Region Together?
2016 (Engelska)Ingår i: Baltic Worlds In-house edition, s. 5-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2016
Nyckelord
region, Baltic
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-29753 (URN)660/42/2013 (Lokalt ID)660/42/2013 (Arkivnummer)660/42/2013 (OAI)
Anmärkning

ISBN 978-91-87843-44-0

Tillgänglig från: 2016-03-17 Skapad: 2016-03-17 Senast uppdaterad: 2020-03-11Bibliografiskt granskad
Projekt
Spaces of Expectation: Mental Mapping and Historical Imagination in the Baltic Sea and Mediterranean Region [41/2013_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Petrogiannis, V. (2020). European Mobility and Spatial Belongings: Greek and Latvian migrants in Sweden. (Doctoral dissertation). Huddinge: Södertörns högskolaHolmén, J. (2020). Perception of the Baltic Sea and Mediterranean regions among secondary school students. Journal of Baltic Studies, 51(4), 513-531Holmén, J. (2020). Time and Space in Time and Space: Mapping the Conceptual History of Mental Maps and Historical Consciousness. Contributions to the History of Concepts, 15(2), 105-129Holmén, J. (2018). Changing mental maps of the Baltic Sea and Mediterranean regions. Journal of Cultural Geography, 35(2), 230-250Götz, N. & Holmén, J. (2018). Introduction to the theme issue: “Mental maps: geographical and historical perspectives”. Journal of Cultural Geography, 25(2), 157-161Kurunmäki, J., Heyberger, B., Dialla, A., Zanou, K. & Isabella, M. (2018). Mediterranean diasporas: politics and ideas in the long 19th century. Global Intellectual History, 3(3), 331-349Götz, N. & Holmén, J. (Eds.). (2018). Mental Maps: Geographical and Historical Perspectives. Abingdon: RoutledgeHolmén, J. (2017). Mapping Historical Consciousness: Mental Maps of Time and Space among Secondary School Students from Ten Locations around the Baltic and Mediterranean Seas. Journal of Autonomy and Security Studies, 1(1), 46-75Kurunmäki, J. (2016). Challenges of Transnational Regional Democracy: Baltic Sea Parliamentary Conference, 1991-2015. Comparativ. Zeitschrift für Globalgeschichte und vergleichende Gesellschaftsforschung, 26(5), 43-57Götz, N. (2016). Mapping the oeuvre of Larry Wolff. In: Mental Mapping and Eastern Europe: (pp. 5-10). Huddinge: Södertörns högskola
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5368-5304

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer