sh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Alternativa namn
Publikationer (10 of 24) Visa alla publikationer
Andén, L. (2024). Between Memory and History: Retracing Historical Knowledge Through a Phenomenology of Afterlife. In: Gustav Strandberg; Hugo Strandberg (Ed.), Jan Patočka and the Phenomenology of Life After Death: (pp. 139-152). Cham: Springer
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Between Memory and History: Retracing Historical Knowledge Through a Phenomenology of Afterlife
2024 (Engelska)Ingår i: Jan Patočka and the Phenomenology of Life After Death / [ed] Gustav Strandberg; Hugo Strandberg, Cham: Springer, 2024, s. 139-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

How can Jan Patočka’s phenomenology of afterlife enable us to understand the historiographical process in general and the role of testimony in the historiographical process, in particular? Patočka presents a phenomenological analysis of co-existence and afterlife where others continue to be with us, as a part of our lifeworld and our constitution of ourselves, even after they are gone. We see ourselves through others and we continue to experience our lifeworld with them, a relation that is transformed but not disrupted after their death. In historiographical discussions, historical knowledge is often defined in opposition to memories, on account of its distance to our immediate, personal relation to our past. Such discussions were famously undertaken by thinkers such as Paul Ricoeur and Pierre Nora. The aim of this paper is to place the phenomenological analysis of death and of loss within discussions surrounding the relation between memory and historical knowledge. In particular, it examines how we constitute and re-constitute collective memory and historical knowledge through testimonies and archives. It argues that we can understand testimonies and archives as different modes of being with the dead, modes that continue to constitute both our individual field of experience, and our collective historical situation.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cham: Springer, 2024
Serie
Contributions to Phenomenology, ISSN 2215-1915 ; vol 128
Nyckelord
Jan Patočka, Paul Ricoeur, Maurice Merleau-Ponty, Pierre Nora, Afterlife, Testimony, Collective Memory, Historiography
Nationell ämneskategori
Filosofi Historia
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53674 (URN)10.1007/978-3-031-49548-9_10 (DOI)978-3-031-49547-2 (ISBN)978-3-031-49548-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2024-03-18Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2023). Med livet som litteraturens laboratorium: Merleau-Ponty och Proust.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Med livet som litteraturens laboratorium: Merleau-Ponty och Proust
2023 (Svenska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53680 (URN)
Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2024-03-19Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2022). Historisk sanning och litterär representation i vittneslitteratur från Gulagarkipelagen. Tidskriften Ikaros (4), 26-29
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Historisk sanning och litterär representation i vittneslitteratur från Gulagarkipelagen
2022 (Svenska)Ingår i: Tidskriften Ikaros, ISSN 0782-6052, nr 4, s. 26-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Helsingfors: Ikaros, 2022
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53679 (URN)
Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2024-03-19Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2022). Motvilliga vittnen: Svenska vittnesberättelser från utrensningarna i Sovjetkarelen. Tidskrift för litteraturvetenskap, 51(3-4), 172-186
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Motvilliga vittnen: Svenska vittnesberättelser från utrensningarna i Sovjetkarelen
2022 (Svenska)Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 51, nr 3-4, s. 172-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Several hundred Swedes emigrated to Soviet Karelia in the beginning of the 1930s. Many of them remained there when the Great Terror began, and they became targets of repression. As of now, there is no coherent public narrative in Sweden that acknowledge the Swedish survivors; most survivors never talked publicly about their experiences, let alone wrote about them, and the few who did, did so reluctantly. This article discusses four memoirs written by Swedish survivors of the Soviet repression and the silence that still surrounds these memoirs. The narratives themselves, as well as the reception of the narratives, bear witness to the difficulty of narrating experiences that have not yet been publicly acknowledged. Based on the Swedish witness accounts, this article aims to examine 1) the difficulty of testifying in the absence of a public narrative, and 2) the ability of witness literature to challenge and change established historical narratives.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap, 2022
Nyckelord
vittneslitteratur, Sovjetunionen, Gulag, Varlam Sjalamov, tystnad, tystnadskultur, avtystande, Solsjenitsyn
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50069 (URN)10.54797/tfl.v51i3-4.1669 (DOI)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 84/2018
Tillgänglig från: 2022-10-14 Skapad: 2022-10-14 Senast uppdaterad: 2022-10-14Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2021). Being in Language: Merleau-Ponty’s Ontological Examinations of Language at the Collège de France. Chiasmi International, 23, 303-316
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Being in Language: Merleau-Ponty’s Ontological Examinations of Language at the Collège de France
2021 (Engelska)Ingår i: Chiasmi International, ISSN 1637-6757, E-ISSN 2155-6415, Vol. 23, s. 303-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article examines Maurice Merleau-Ponty’s ontological investigation of language in his recently published course notes Sur le problème de la parole of 1954. In the course notes, Merleau-Ponty approaches the relation between being and language: if our ontological thinking is thoroughly conditioned by the means of expression provided by our proper language, how are we then to understand its claims of universality? The article argues that the course notes elucidate the linguistic turn in Merleau-Ponty’s later ontology. In particular, this article stresses that the course notes show that Merleau-Ponty undertakes an ontological inquiry into language before his investment into Heidegger’s philosophy. Furthermore, the course notes elucidate the continuity between Merleau-Ponty’s earlier investigations into expression and the ontological inquiry into language in his later texts.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Philosophy Documentation Center, 2021
Nyckelord
Merleau-Ponty, language, Heidegger, ontology
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53672 (URN)10.5840/chiasmi20212332 (DOI)
Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2024-04-02Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2021). Literary Testimonies and Fictional Experiences: Gulag Literature Between Fact and Fiction. Studia Phænomenologica, 21, 197-223
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Literary Testimonies and Fictional Experiences: Gulag Literature Between Fact and Fiction
2021 (Engelska)Ingår i: Studia Phænomenologica, ISSN 1582-5647, E-ISSN 2069-0061, Vol. 21, s. 197-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article discusses the role of Gulag literature in connection to testimony, literature and historical documentation. Drawing on the thoughts of Jacques Derrida and Hannah Arendt, the article examines the difficulty of witnesses being believed in the absence of evidence. In particular, the article focuses on the vulnerability of the Gulag authors, due to the ongoing Soviet repression at the time of their writing. It examines the interplay between the repression and the literature that exposed it. The article contends that the fictionalization of Gulag literature enabled the authors to go further in challenging Soviet repression. Focusing on the fictional accounts written by Varlam Shalamov and Aleksandr Solzhenitsyn, it argues that the fictionalized Gulag literature makes the experience of the camp universe possible to imagine for those outside, allowing readers to believe in an experience that otherwise seems incredible.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Romanian Society for Phenomenology, 2021
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-46703 (URN)10.5840/studphaen20212110 (DOI)000706979900010 ()2-s2.0-85119200590 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 2018-0084
Tillgänglig från: 2021-11-11 Skapad: 2021-11-11 Senast uppdaterad: 2022-03-23Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2021). Selvbiografier som vitnesbyrd i Simone de Beauvoirs poetikk. In: Ståle Finke; Mattias Solli (Ed.), Oppløsningen av det estetiske: Kunstfilosofisk modernitet fra Kant til relasjonell estetikk (pp. 189-205). Oslo: Universitetsforlaget
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Selvbiografier som vitnesbyrd i Simone de Beauvoirs poetikk
2021 (Norska)Ingår i: Oppløsningen av det estetiske: Kunstfilosofisk modernitet fra Kant til relasjonell estetikk / [ed] Ståle Finke; Mattias Solli, Oslo: Universitetsforlaget, 2021, s. 189-205Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [no]

Hva innebærer det å skrive virkelighetsbasert litteratur? Hvilke krav kan vi stille til den? Hva sier den om det livet den hevder å skildre? Diskusjonen om sannhetslitteratur handler om grensen mellom virkelighetsbasert fiksjon og selvbiografisk skriving. En filosof som mer enn noen annen har utforsket dette spørsmålet, er Simone de Beauvoir. Hun undersøker både fiksjonens grenser og den selvbiografiske skrivingens mulighet for å forvandle den gjennomlevde erfaringen. Hele Beauvoirs forfatterskap kan ses på som én sammenhengende streben etter å prøve å forstå hva det er å være menneske – gjennom fiksjon, memoarer, essay og filosofiske tekster, og gjennom å tilbakeføre filosofiens abstrakte teorier til vår konkrete erfaring med verden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Universitetsforlaget, 2021
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47823 (URN)9788215035109 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 2018-0084
Tillgänglig från: 2021-12-14 Skapad: 2021-12-14 Senast uppdaterad: 2024-03-21Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2021). Vittneslitteratur och det förflutnas närvaro. Svensk filosofi
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vittneslitteratur och det förflutnas närvaro
2021 (Svenska)Ingår i: Svensk filosofiArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svensk filosofi, 2021
Nationell ämneskategori
Filosofi
Forskningsämne
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53677 (URN)
Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2024-03-18Bibliografiskt granskad
Andén, L. (2020). Avant-propos: Pour une phénoménologie du langage : le primat ontologique de la parole. In: Lovisa Andén, Emmanuel de Saint Aubert & Franck Robert (Ed.), Le problème de la parole: cours au Collège de France: notes 1953-1954 (pp. 9-32). Genève: MētisPresses
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Avant-propos: Pour une phénoménologie du langage : le primat ontologique de la parole
2020 (Franska)Ingår i: Le problème de la parole: cours au Collège de France: notes 1953-1954 / [ed] Lovisa Andén, Emmanuel de Saint Aubert & Franck Robert, Genève: MētisPresses , 2020, s. 9-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [fr]

«Le problème de la parole» est l’un des premiers cours que Merleau-Ponty a donnés au Collège de France : il fait suite aux leçons sur le «Monde sensible et le monde de l’expression» et aux «Recherches sur l’usage littéraire du langage». Tenu entre décembre 1953 et avril 1954, il est bientôt suivi des cours sur «L’institution et La passivité». L’ ensemble fait partie d’un projet global qui vise à élucider les rapports entre le monde sensible et le monde de l’expression. La composition du cours témoigne de l’ampleur et de l’importance de la question du langage pour Merleau-Ponty. Le problème de la parole est constitué de trois parties. La première se consacre aux apports de la linguistique à la pensée du langage – Merleau-Ponty y examine en particulier la linguistique de Saussure et de ses disciples Charles Bally et Joseph Vendryes. La deuxième porte sur l’aphasie et l’acquisition du langage chez l’enfant – Merleau-Ponty y interroge notamment les travaux d’André Ombredane, Roman Jakobson, Kurt Goldstein et Françoise Dolto-Marette. Le cours propose enfin, en un troisième moment, une lecture détaillée de l’œuvre de Marcel Proust. Il ne s’agit donc pas seulement pour Merleau-Ponty de formuler une théorie du langage, il s’agit plus fondamentalement de voir dans la parole l’expression même du monde et de l’être. La linguistique, la pédagogie et la psycho-pathologie du langage, tout autant que la littérature telle qu’elle se déploie avec Proust, révèlent ce pouvoir d’expression de la parole, manifestent les pouvoirs du langage à l’égard du monde sensible.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Genève: MētisPresses, 2020
Serie
ChampContrechamp Grands Ouvrages
Nyckelord
Merleau-Ponty, literature, language, phenomenology, Marcel Proust, Ferdinand de Saussure
Nationell ämneskategori
Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39688 (URN)978-2-940563-60-9 (ISBN)
Anmärkning

Foreword: Towards a Phenomenology of Language: The Ontological Primacy of Speech

Tillgänglig från: 2020-01-02 Skapad: 2020-01-02 Senast uppdaterad: 2024-03-21Bibliografiskt granskad
Merleau-Ponty, M. (2020). Le problème de la parole: cours au Collège de France: notes 1953-1954. Genève: MētisPresses
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Le problème de la parole: cours au Collège de France: notes 1953-1954
2020 (Franska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [fr]

Prononcé entre décembre 1953 et avril 1954, «Le problème de la parole» s’inscrit dans le prolongement du «Monde sensible et le monde de l’expression» et des «Recherches sur l’usage littéraire du langage», leçons professées l’année précédente au Collège de France. Merleau-Ponty explore dans ce cours le sens d’une parole qui émerge du sensible: interrogeant les processus d’acquisition du langage ainsi que les pathologies qui l’affectent, il propose une interprétation originale de la linguistique de Saussure et offre un commentaire d’envergure de l’œuvre de Proust. Chez l’un et l’autre, comme dans l’étude de l’aphasie et de l’apprentissage de la langue chez Jakobson et Goldstein, Merleau-Ponty analyse les pouvoirs créateurs et instituants de la parole, pouvoirs que la littérature porte à son excellence. «Le problème de la parole» ébauche ainsi une philosophie de l’institution et une ontologie qui interrogent l’avènement du sens dans l’entrelacement du sensible et de l’expression. C’est dire toute l’importance de ce cours inédit: présentant l’une des premières lectures philosophiques de Saussure et de Proust, il constitue également une étape essentielle de l’évolution de la pensée de Merleau-Ponty, qui peut éclairer d’un jour nouveau le sens de son ontologie ultime.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Genève: MētisPresses, 2020. s. 280
Serie
ChampContrechamp Grands Ouvrages
Nyckelord
Merleau-Ponty, language, literature, Saussure, Proust
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion Språk och litteratur
Forskningsämne
Kritisk kulturteori; Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39639 (URN)978-2-940563-60-9 (ISBN)
Anmärkning

The Problem of Speech: Lectures at the Collège de France: notes 1953-1954

Tillgänglig från: 2019-12-21 Skapad: 2019-12-21 Senast uppdaterad: 2024-03-21Bibliografiskt granskad
Projekt
Tell the West: Witness Literature from the Gulag Archipelago 1925-2012 [84/2018_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Andén, L. (2024). Between Memory and History: Retracing Historical Knowledge Through a Phenomenology of Afterlife. In: Gustav Strandberg; Hugo Strandberg (Ed.), Jan Patočka and the Phenomenology of Life After Death: (pp. 139-152). Cham: SpringerAndén, L. (2022). Motvilliga vittnen: Svenska vittnesberättelser från utrensningarna i Sovjetkarelen. Tidskrift för litteraturvetenskap, 51(3-4), 172-186Andén, L. (2021). Literary Testimonies and Fictional Experiences: Gulag Literature Between Fact and Fiction. Studia Phænomenologica, 21, 197-223Andén, L. (2021). Selvbiografier som vitnesbyrd i Simone de Beauvoirs poetikk. In: Ståle Finke; Mattias Solli (Ed.), Oppløsningen av det estetiske: Kunstfilosofisk modernitet fra Kant til relasjonell estetikk (pp. 189-205). Oslo: UniversitetsforlagetAndén, L. (2021). Vittneslitteratur och det förflutnas närvaro. Svensk filosofi
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-7789-9777

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer