Det här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet somsamlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömdaboken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism ochhögerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfrågaom vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny ochskrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno ochFrenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay,Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien förboken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytandepå senare forskning.

Ganska snart efter att The Authoritarian Personality publicerades 1950 blandades positiva recensioner med rasande angrepp, inte minst kopplade till kalla krigets antikommunistiska stämningar i USA. En del av kritiken handlade emellertid också om viktiga och komplexa metodologiska spörsmål. På lång sikt visade det sig att den sammansatta metod, med attitydundersökningar, intervjuer och psykologiska tester, som användes i The Authoritarian Personality inte fick många efterföljare, medan bokens så kallade F-skala kom att användas i ett mycket stort antal studier i olika ämnen så att den fortfarande, i utvecklade former, i högsta grad är ett levande verktyg. Mats Delands och Paul Fuehrers artikel följer den metodologiska utvecklingen med utgångspunkt i ettmöte mellan Paul Lazarsfeld och Theodor W. Adorno i slutet av 1930-talet, när de teoretiska meningsskiljaktigheterna mellan den positivism och kritiska teori som tillsammans låg till grund för The Authoritarian Personality först gjordes tydliga, fram till 2000-taletsmoderna attitydundersökningar i Leipzig och Bielefeld.

The idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and instead the objective is other values/targets that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation, and resource security) are to be attained. The focus of these four scenarios is: 1) a Collaborative economy, 2) Local self-sufficiency, 3) Automation for quality of life, and 4) Circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios, and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios may also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability targets, and the multi-target approach.

Det här specialnumret av tidskriften Arkiv utgör den tredje volymen i enserie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism.Sedan den förra volymen kom ut (2013) har regeringen aktualiserat det omstridda extremismbegreppetoch gjort det till praktisk politik, Sverigedemokraterna har präglat ochdelvis lamslagit det parlamentariska arbetet och en våg av näthat har drabbat offentligheten.Numret innehåller en kritisk granskning av extremismbegreppet, av sociologernaAdrienne Sörbom och Magnus Wennerhag. Markus Lundström och Tomas Lundströmintroducerar i stället begreppet ”radikal nationalism” för att begreppsliggöra det högerextremapolitiska projektet i en exposé över dess utveckling under de senaste hundra åreni Sverige. Vidare diskuterar den nederländske forskaren Cas Mudde omfattningen avden våg av högerpopulism som spridits genom Europa. Bristerna inom forskningen omSverigedemokraterna, och deras kontakter med andra delar av den högerextrema miljön,behandlas av den amerikanske musikvetaren Benjamin Raphael Teitelbaum. Från tysktperspektiv diskuteras förutsättningarna för ideologiskt betingat våld av Daniel Köhleroch Tine Hutzel i två artiklar.

Den starka forskningsmiljön “Bortom BNP-tillväxt - Scenarier för hållbart samhällsbyggande” undersöker vad som skulle kunna hända i det svenska samhället när tillväxt inte ses som ett självändamål, utan målet istället är kvaliteter samhället kan tänkas vilja uppnå. Syftet med denna rapport är att beskriva testversionen av scenarier för Sverige 2050. Scenarierna är kvalitativa och ska skapa underlag för fortsatt utveckling, diskussioner och analys. Scenarierna är så kallade normativa backcasting-scenarier vilket innebär att de visar på framtida tillstånd där fyra hållbarhetsmål (klimat, markanvändning, delaktighet och försörjningstrygghet) ska uppfyllas. Inriktningen på de fyra scenarier är 1) kollaborativ ekonomi, 2) lokal självförsörjning, 3) automatisering för livskvalitet, och 4) cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Scenarierna presenteras som beskrivningar av framtiden i Sverige och med en kort beskrivning av den globala utvecklingen och utvecklingen i Sverige som kan förklara scenariots antaganden. Mycket arbete återstår. Till exempel ska scenarierna presenteras och diskuteras i flera forum det kommande året och återkoppling från diskussionerna ska arbetas in i en ny version av scenarierna. Ekonomiska modelleringar av scenarierna kommer också att genomföras, och därefter hållbarhetsutvärderingar och fördjupningar av delar av scenarierna.

The strong research environment ”Beyond GDP growth - Scenarios for sustainable building and planning” explores what could happen in the Swedish society when growth is not seen as an end in itself but the goal is instead other qualities that society might wish to achieve. The purpose of this report is to describe the test version of scenarios for Sweden in 2050. The scenarios are qualitative and aim to create a basis for further development, discussion and analysis. The scenarios are so-called normative backcasting scenarios which means that they illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation and resource security) are to be attained. The focus of the four scenarios are: 1) collaborative economy, 2) local self-sufficiency, 3) automisation for quality of life, and 4) circular economy in the welfare state. The scenarios are presented as descriptions of the future in Sweden, with a brief description of global trends and developments in Sweden that may explain the scenario assumptions. A lot of work remains. For example, the scenarios will be presented and discussed in several forums in the coming year, and the feedback from the discussions will be incorporated into a new version of the scenarios. Economic modeling of the scenarios will also be performed, and after that sustainability assessments of scenarios and in depth studies of parts of the scenarios.

Det här specialnumret utgör den andra volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. De senaste åren har präglats av nazistiska och islamofobiska terrordåd i Norge, Sverige, Tyskland och Italien, samtidigt som stöveltrampet och hatet åter gör sig gällande mot romer och judar i Ungern och på Balkan och näthatet exploderat i tidningarnas kommentarsfält. Men den högerextrema offensiven bromsas av antirasistisk mobilisering, interna konflikter och havererade alliansförsök.