Frågor om trygghet har kommit att bli alltmer avgörande för den samhälleliga dagordningen. Det har dels med brottslighetens utveckling att göra, dels ett alltmer repressivt politiskt klimat där tal om hårdare tag kommit att bli samtidens melodi. Men hur ska problem med oro, utsatthet och otrygghet förstås? Utifrån vilka premisser, med utgångspunkt i vilken typ av frågor, formulerade av vem? Syftet med detta kapitel är att öppna upp för reflektion genom att beskriva varför Folkets Husby började producera egna trygghetsundersökningar, samt presentera resultat från en av dessa.

This article provides a close reading of the Swedish prime minister’s speech to the nation, held in September 2023 during a spiral of deadly shootings. From a criminological perspective it engages with the relation between policing a crisis and the crafting of a state project. Sweden’s punitive turn stands in sharp contrast to notions of the ‘Nordic model’ which was regarded as exceptionally humane. What, asks the author, are the main ideological features of the current Swedish government’s security state project?

Theoretically, the article draws from critical contributions on racism and security. The analysis shows that the discourse of the Swedish head of government targets racialised populations, within and without the borders of the nation. The policing of the current crisis should be conceptualised as a race to the bottom − in a dual sense. Firstly, it is a reconfiguration of Sweden’s race relations. Second, it is a drift along a militarisation continuum.

Denna kvalitativa studie undersöker risker med dagens kriminalpolitik utifrån visioner om ett rättvist samhällskontrakt. Rapporten fokuserar på två reformer som införts under 2024. Den första är visitationszoner. Den andra är hyresvärdars utökade befogen het att vräka hushåll där en hyresgäst, eller någon denna ansvarar för, begått brott. Undersökningens tredje fokusområde är antimuslimsk retorik från Tidöregeringens företrädare. Rapporten är baserad på intervjuer med Järvabor och understryker vikten av communityperspektiv för att förstå samtidens utmaningar. Empiriskt bygger undersökning på på tio fokusgruppsintervjuer med 51 Järvabor. 

Ambitionen med detta kapitel är att öppna upp för reflektion över den komplexa natur som erfarenheter av polisen är förbundna med bland invånare som drabbas av rasism. Empiriskt fokuserar kapitlet på en enskild fritidsledares perspektiv och dennes relation till praktiker av överkontroll i form av återkommande ofrivillig polisiär interaktion. Parallellt adresseras erfarenheter av underbeskydd, det vill säga misslyckandet att säkerställa trygghet i våldsdrabbade områden. Utgångspunkten är att vi i Sverige fått en ojämlik geografisk fördelning av utsatthet för kriminalitet samtidigt som polisens misstänkliggörande insatser allt för ofta drabbar den rasifierade arbetarklassen. I en tid då den politiska ambitionen är att ännu fler ska stoppas och kontrolleras, numera utan skälig misstanke – till exempel i samband med visitationszoner – är det viktigt att fundera på konsekvenserna, för såväl enskilda som polisarbetet och samhället i stort. 

Detta kapitel redogör för framväxten av en kritisk kriminologisk tradition. Kritisk kriminologi erbjuder perspektiv på relationen mellan lag och ordning, inte sällan med blicken fäst på orättvisor och hur patriarkatet, klassamhället och rasismen producerar ojämlikhet. Det är en heterogen idéströmning, där meningar går isär kring vilken roll kön, klass och föreställningar om ras/etnicitet bör tillskrivas i forskningen. Kännetecknande för traditionen är emellertid kritiken av huvudfåran inom disciplinen, samt insikten att samhällsstrukturer och maktrelationer måste tas i beaktande i studier av kriminalitet. Därutöver riktas fokus till processer av kriminalisering och viktimisering.

The aim of this article is to explore experiences of security guard violence in Sweden. Based on 15 in-depth interviews with citizens who have been exposed to the use of force, the analysis is guided by the following question: How are violent encounters with security guards in Sweden to be understood? The article highlights questions of race, class, and gender. It draws from the literature on police violence, transferring and developing its insights to the field of private policing. Adopting a multidimensional approach, the analysis differentiates between psychological, professional, and sociological explanations of the violence used by security guards, identifying a fourth frame: non-understandings. An argument advanced is that women in general and white women in particular grapple with their vulnerability in such situations.

In this chapter, the phenomenon of racial profiling is explored, offering challenging questions regarding the role of the police in current society. Problems with over-policing and under-protection of racialized groups in Sweden are discussed in relation to matters of structural racism and discrimination. By engaging with the role of the police as providers of (in)security, we are better able to understand the different forms of violence that people are subjected to.