sh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (6 av 6) Visa alla publikasjoner
Prytz, J. (2021). Objekt eller adverbial?. In: Johan Brandtler; Mikael Kalm (Ed.), Nyanser av grammatik: Gränser, mångfald, fördjupning (pp. 61-78). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Objekt eller adverbial?
2021 (svensk)Inngår i: Nyanser av grammatik: Gränser, mångfald, fördjupning / [ed] Johan Brandtler; Mikael Kalm, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 61-78Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

En prepositionsfras som på musiken i lyssna på musiken analyseras ibland som en särskild typ av objekt och ibland som en typ av adverbial. Vilka argument ligger bakom de olika terminologiska valen? Hur skiljer sig detta satsled från mer typiska objekt och adverbial? Och vad är egentligen objektlikt hos satsledet i fråga?

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2021
HSV kategori
Forskningsprogram
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47588 (URN)9789144136233 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2021-11-26 Laget: 2021-11-26 Sist oppdatert: 2021-11-26bibliografisk kontrollert
Lim Falk, M., Prytz, J. & Vafaeian, G. (2020). Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända. In: Saara Haapamäki, Ludvig Forsman, Linda Huldén (Ed.), Svenskans beskrivning 37: förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten: Åbo 8-10 maj 2019. Paper presented at Svenskans beskrivning 37, Åbo, Finland, maj 8-10, 2019 (pp. 160-173). Åbo: Åbo akademi
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända
2020 (svensk)Inngår i: Svenskans beskrivning 37: förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten: Åbo 8-10 maj 2019 / [ed] Saara Haapamäki, Ludvig Forsman, Linda Huldén, Åbo: Åbo akademi , 2020, s. 160-173Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Den här artikeln handlar om en del av den undervisning som elevgruppen nyanlända elever i gymnasieåldern möter inom ramen för ämnet svenska som andraspråk.

En fråga som återkommer i båda svenskämnesdiskurserna rör grammatikundervisningens vara eller icke vara. Frågan grundar sig till stor del på den ambivalenta inställning många har haft till traditionell grammatikundervisning, vilken ofta uppges vara normativt inriktad, nära anknuten till språkriktighet, och som innebär att eleverna konfronteras med grammatisk terminologi utan tydligt sammanhang. 

När det gäller grammatik i sva-ämnet aktualiseras frågan om grammatikundervisning utifrån ett delvis annat perspektiv – inlärarperspektivet. Gynnar explicit grammatikundervisning elevernas inlärning och utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumentens mål, centrala innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som under decennier har väckt starka känslor och periodvis hård debatt bland forskare, lärarutbildare och i media. Tongivande kritiska röster har under lång tid haft stort inflytande på både lärarutbildningar och den pedagogiska praktiken – detta trots att forskningen ger nyanserade och diversifierade svar på frågorna.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om grammatikens plats i klassrumspraktiken i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet dels att identifiera grammatiskt innehåll som tas upp under sva-lektioner för nyanlända i gymnasieåldern, dels att urskilja och beskriva olika typer av grammatikundervisning.

Studien bygger på totalt 146 dokumenterade klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor. Studien visar att nyanlända elever i gymnasieåldern möter en hel del grammatik i sva-undervisningen. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att över huvud taget kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som vi har studerat ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter som har skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i undervisningen i sva eller andra ämnen. För konkreta exempel, läs artikeln i sin helhet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Åbo: Åbo akademi, 2020
Serie
Skrifter från svenska institutionen vid Åbo Akademi, ISSN 1237-8445 ; 8
Emneord
Svenska som andraspråk, grammatik, sva-lärare, undervisningspraktik, klassrumsobservationer
HSV kategori
Forskningsprogram
nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-44036 (URN)978-952-12-4021-8 (ISBN)978-952-12-4022-5 (ISBN)
Konferanse
Svenskans beskrivning 37, Åbo, Finland, maj 8-10, 2019
Prosjekter
Intensivsvenska
Tilgjengelig fra: 2021-02-13 Laget: 2021-02-13 Sist oppdatert: 2021-02-15bibliografisk kontrollert
Prytz, J. (2019). Optionella objekt och gränsen mellan transitiva och intransitiva verb. In: Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman (Ed.), Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017.. Paper presented at Svenskans beskrivning 36 (pp. 243-254). Uppsala: Uppsala universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Optionella objekt och gränsen mellan transitiva och intransitiva verb
2019 (svensk)Inngår i: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman, Uppsala: Uppsala universitet, 2019, s. 243-254Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Uppsala universitet, 2019
Serie
Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619 ; 36
Emneord
objekt, optionella objekt, transitivitet, transitiva verb, intransitiva verb, utelämnade objekt, språkvetenskap, syntax, semantik, grammatik, svenska språket
HSV kategori
Forskningsprogram
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-38096 (URN)978-91-519-1037-6 (ISBN)
Konferanse
Svenskans beskrivning 36
Tilgjengelig fra: 2019-05-07 Laget: 2019-05-07 Sist oppdatert: 2020-04-17bibliografisk kontrollert
Prytz, J. (2018). När går objektet upp i rök?. Språktidningen (6), 40-45
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>När går objektet upp i rök?
2018 (svensk)Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 6, s. 40-45Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: , 2018
Emneord
verb, objekt, utelämnade objekt, implicita objekt, grammatik, svenska
HSV kategori
Forskningsprogram
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-37270 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-01-14 Laget: 2019-01-14 Sist oppdatert: 2019-01-15bibliografisk kontrollert
Prytz, J. (2016). Optional rhemes and omitted undergoers: An event structure approach to implicit objects in Swedish. (Doctoral dissertation). Stockholm: Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm University
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Optional rhemes and omitted undergoers: An event structure approach to implicit objects in Swedish
2016 (engelsk)Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The aim of this thesis is to define the essential syntactic-semantic properties of three types of objectless sentences in present-day Swedish. The three types of objectless sentences are labeled descriptively as follows: Implicit Object Read type (IOR) with pseudo-transitive verbs like läsa ‘read’; Implicit Object Open type (IOO), which involves various sets of transitive verbs like öppna ‘open’ and bära ‘carry’; and Implicit Object Kill type (IOK), which typically involves destruction verbs like döda ‘kill’. The study is framed within Ramchand’s (2008) syntactic model with a three-partite decomposed verb phrase, which distinguishes between two types of objects: RHEMES, which are inserted into a complement position in the verb phrase, and UNDERGOERS, which are inserted into a specifier position.

In this work, IOR is argued to be an objectless version of pseudo-transitive verbs with optional RHEMES, whereas IOO and IOK are argued to involve ‘true’ transitive verbs with omitted UNDERGOER objects. As a consequence, the IOR verbs are analyzed as sharing their structure with some verbs usually regarded as intransitive, such as springa ‘run’ and arbeta ‘work’, which can also marginally take RHEME objects. This opens up for a discussion on the transitive- intransitive distinction and the object status of RHEMES, as well as a discussion of lexical knowledge versus encyclopedic knowledge. The distinction of optional RHEMES and syntactically obligatory UNDERGOER objects is argued to arise from event structural differences among sets of verbs, as well as from different verb-object relations that are made possible within the three-partite verb phrase. The structural verb-object relations are argued to be influenced further by encyclopedic associations of particular verbs and by knowledge about the world.

In contrast to IOR, IOO and IOK are both argued to involve the omission of an UNDERGOER object of a true transitive verb. In the case of IOO, the object referent is salient and specific, whereas for IOK, the object referent is non-specific. Thus, the restriction on IOO as well as on IOK can be informally phrased in terms of the object only being omissible if it is interpretable, or somewhat more formally, if the free variable can be bound. However, the variable binding is assumed to occur in two distinct ways, further motivating the distinction of IOO and IOK. Whereas the free variable of an IOO object is pragmatically bound, the variable of an IOK object is instead bound by an existential operator above the VP.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm University, 2016. s. 188
Serie
Stockholm studies in Scandinavian philology, ISSN 0562-1097 ; N.S., 62
Emneord
implicit objects, object omission, null objects, object drop, objectless sentences, pseudo-transitive, non-core transitive, transitivity, Swedish, event structure, argument structure, the syntax-semantic interface, implicita objekt, objektsutelämning, nollobjekt, objektslösa satser, pseudotransitiva verb, transitivitet, eventstruktur, argumentstruktur
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-37271 (URN)9789176494172 (ISBN)
Disputas
2016-06-10, hörsal 8, hus D, Universitetsvägen 10 D, Stockholm, 13:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Merknad

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2016

Tilgjengelig fra: 2021-01-21 Laget: 2021-01-21 Sist oppdatert: 2021-01-22bibliografisk kontrollert
Prytz, J. (2000). SAG:s behandling av substantiverade adjektiv. In: Elisabet Engdahl; Kerstin Norén (Ed.), Att använda SAG: 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik (pp. 394-402). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>SAG:s behandling av substantiverade adjektiv
2000 (svensk)Inngår i: Att använda SAG: 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik / [ed] Elisabet Engdahl; Kerstin Norén, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket , 2000, s. 394-402Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket, 2000
Serie
MISS-Meddelanden från Institutionen för svenska språket, ISSN 1102-4518 ; 33
Emneord
ordklasser, ordklassindelning, substantivering, adjektiv, adjektiviskt huvudord, ellips, Svenska Akademiens grammatik, SAG
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-44938 (URN)
Tilgjengelig fra: 2021-04-08 Laget: 2021-04-08 Sist oppdatert: 2021-04-09bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5082-0993