sh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (10 av 11) Visa alla publikasjoner
Seiler Brylla, C., Westberg, G. & Wojahn, D. (2018). C som i kritik: Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier. In: Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg (Ed.), Kritiska text- och diskursstudier: (pp. 9-36). Huddinge: Södertörns högskola (6)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>C som i kritik: Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier
2018 (svensk)Inngår i: Kritiska text- och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Huddinge: Södertörns högskola, 2018, nr 6, s. 9-36Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This article deals with the concept of critique by discussing and tracing theoretical definitions and epistemological implications of critique within three influential fields of discourse studies: Critical Linguistics, Critical Discourse Studies and Discourse Linguistics (Diskurslingvistik). The intention of the article stems from an observation regarding how discourse studies – at least in a Swedish context – tend to align with a critical perspective, yet without explicating it. Consequently, the article examines the following questions: What does it mean to conduct critical studies as a linguist? What traditions and theoretical contexts are the understandings of critique anchored in? What critical traditions have inspired discourse studies in Sweden? Drawing on the conceptual conflict between postmodern notions of knowledge on the one hand and populist and post-truth views on the other, the article concludes by arguing for the contemporary importance of linguistic critique. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Södertörns högskola, 2018
Serie
Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola ; 6
Emneord
kritik, diskursanalys, diskurslingvistik, kritisk diskursanalys, kritisk lingvistik
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34768 (URN)978-91-88663-34-4 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-03-16 Laget: 2018-03-16 Sist oppdatert: 2018-03-16bibliografisk kontrollert
Wojahn, D., Seiler Brylla, C. & Westberg, G. (2018). Förord. In: Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg (Ed.), Kritiska text- och diskursstudier: (pp. 5-7). Huddinge: Södertörns högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Förord
2018 (svensk)Inngår i: Kritiska text- och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Huddinge: Södertörns högskola , 2018, s. 5-7Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Södertörns högskola, 2018
Serie
Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola ; 6
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34770 (URN)978-91-88663-34-4 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-03-16 Laget: 2018-03-16 Sist oppdatert: 2018-03-16bibliografisk kontrollert
Westberg, G. (2018). Gårdagens mamma lever i språket. Språktidningen (2), 16-21
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Gårdagens mamma lever i språket
2018 (svensk)Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 2, s. 16-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34658 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-02-21 Laget: 2018-02-21 Sist oppdatert: 2018-02-22bibliografisk kontrollert
Wojahn, D., Seiler Brylla, C. & Westberg, G. (Eds.). (2018). Kritiska text- och diskursstudier. Huddinge: Södertörns högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kritiska text- och diskursstudier
2018 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot?

Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. De teoretiska diskussionerna tar sig an kritikbegreppets innebörd, dess historia och vetenskapliga implikationer. Här bidrar bokens artiklar också med teoretiska utvecklingar av kritikbegreppet i relation till exempelvis genre, motdiskurser, tystnad och frånvaro. I de empiriska bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Södertörns högskola, 2018. s. 253
Serie
Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola ; 6
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34677 (URN)978-91-88663-34-4 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-03-09 Laget: 2018-03-09 Sist oppdatert: 2018-07-18bibliografisk kontrollert
Kullenberg, C., Rauden, F., Björkvall, A., Brounéus, F., Avellan-Hultman, A., Järlehed, J., . . . Westberg, G. (2018). What are analog bulletin boards used for today?: Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach. PLoS ONE, 13(8), 1-21, Article ID e0202077.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>What are analog bulletin boards used for today?: Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach
Vise andre…
2018 (engelsk)Inngår i: PLoS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, nr 8, s. 1-21, artikkel-id e0202077Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Public Library of Science, 2018
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-36214 (URN)10.1371/journal.pone.0202077 (DOI)000442804200006 ()
Prosjekter
Anslagstavlan: ForskarFredags Massexperiment 2016
Forskningsfinansiär
Marianne and Marcus Wallenberg FoundationEU, Horizon 2020
Tilgjengelig fra: 2018-08-31 Laget: 2018-08-31 Sist oppdatert: 2020-03-26bibliografisk kontrollert
Westberg, G. & Lim Falk, M. (2017). Bråttom, men till vilket pris?. Lisetten (1), 28-30
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Bråttom, men till vilket pris?
2017 (svensk)Inngår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 1, s. 28-30Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk, 2017
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34648 (URN)
Prosjekter
"Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever" (2016–2019) - ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Svenska Akademien och Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Tilgjengelig fra: 2017-05-11 Laget: 2018-02-21bibliografisk kontrollert
Westberg, G. (2017). Det legitima moderskapets genealogi: En transtextuell diskurshistorisk analys. Sakprosa, 9(1), 1-60
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Det legitima moderskapets genealogi: En transtextuell diskurshistorisk analys
2017 (svensk)Inngår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 9, nr 1, s. 1-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Denna artikel syftar till att visa hur en diskurs om modern som primär förälder transformeras till en legitim och förgivettagen tankefigur under perioden 1870–2010. Med en sociosemiotisk och multimodal legitimeringsanalys (van Leeuwen, 2008) undersöks hur frågorna ”varför moderskap?” och ”varför moderskap på detta sätt?” besvaras i svenska och välspridda sakprosatexter publicerade under 1870, 1940- och 2010-talet. Inspirerad av Mackay (2015) analyseras vidare hur svaren på dessa frågor relaterar till varandra över tid och inom ett transtextuellt representationskontinuum mellan legitimering och legitimitet. Analysen visar hur kristna föreställningar legitimerar modern som primär förälder under 1870-talet, och att tankefiguren representeras som mer eller mindre legitim under 1940- och 2010-talet. Artikeln fångar samtidigt hur ett kristet tolkningssystem reproduceras som ett tyst fundament när diskursen representeras som legitim under de senare perioderna. Artikelförfattaren kritiserar avslutningsvis nutida diskurser om moderskap för att vara icke-rationella och manipulativa i habermasisk mening (Reisigl & Wodak, 2001, 2016), och resonerar kring hur kritisk diskursanalys kan tjäna som medel för att påverka diskurser i emancipatorisk riktning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Universitetet i Oslo, 2017
Emneord
diskurshistoria, moderskap, kritisk diskursanalys
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34645 (URN)10.5617/sakprosa.4083 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2017-10-18 Laget: 2018-02-21 Sist oppdatert: 2020-03-25bibliografisk kontrollert
Björkvall, A., Järlehed, J., Kullenberg, C., Nielsen, H. L., Nord, A., Rosendal, T., . . . Westberg, G. (2017). Slutrapport anslagstavlan: Forskarfredags massexperiment 2016. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Slutrapport anslagstavlan: Forskarfredags massexperiment 2016
Vise andre…
2017 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Vetenskap & Allmänhet, 2017. s. 26
Serie
VA-rapport, ISSN 1653-6843 ; 2017:1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34644 (URN)978-91-85585-86-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2017-05-11 Laget: 2018-02-21bibliografisk kontrollert
Westberg, G. (2017). Vems svenska är normen?. Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. (3), 3
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vems svenska är normen?
2017 (svensk)Inngår i: Klarspråk. Bulletin från Språkrådet., nr 3, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm, Sverige: , 2017
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34659 (URN)
Prosjekter
Legitimerade språkråd
Tilgjengelig fra: 2018-02-21 Laget: 2018-02-21 Sist oppdatert: 2018-02-23bibliografisk kontrollert
Westberg, G. (2016). Legitimerade föräldraskap 1870–2010: En diskurshistorisk undersökning. (Doctoral dissertation). Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Legitimerade föräldraskap 1870–2010: En diskurshistorisk undersökning
2016 (svensk)Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Alternativ tittel[en]
Legitimized Parenthoods 1870–2010 : A Discourse-Historical Study
Abstract [en]

The aim of this thesis is to historize discourses of parenthood by analyzing how they are negotiated and legitimized in Swedish non-literary and wide spread texts published in the 1870s, 1940s and 2010s. The analyzed corpus consists of the following: family and women’s movement magazines from the 1870s; a public counseling brochure and weekly magazines from the 1940s; blog texts; online health counseling; parent magazines; and public welfare information from the 2010s. The study moreover aims to make an inventory of which visual and lexico-grammatical resources realize legitimating strategies in the texts.

Theoretically, the thesis draws on constructivist and feminist discourse theories and social semiotics. There is an emphasis on subject positions and power relations. The thesis investigates which parental subject positions are legitimized in the corpus, what power relations they reproduce, and furthermore how different positions are transformed as discontinuities of each other and over time.

The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, findings derived from the legitimation analysis of the 1870s are presented. The following two chapters present the results derived from the analysis of the 1940s and 2010s. The fourth research chapter presents an inventory of semiotic resources with the potential to realize legitimating strategies.

One crucial discourse-historical result regards how the position of the mother as primary caretaker predominates in the research data. However, the position is mainly legitimized during the 1870s and transformed into legitimacy during the 1940s and 2010s. The analysis furthermore captures how the same position is legitimized during the 1870s with reference to a discourse concerning a divine order of things. Although this divine discourse is muted during the 1940s and 2010s, it continues to imprint the representations. Moreover, the analysis captures how discourses of legitimate parenthood constitute discourses of manhood, Swedishness, expert knowledge, responsiveness to children, consumption and risk management throughout the investigated periods, yet in discontinuous ways.

The overall conclusion drawn is that legitimized discourses from one historical setting can constitute silent foundations for representations in later historical contexts. By unraveling history from past to present, the thesis shows how it is possible to identify presupposed lineages of today’s ideas and discourses, and thereby to deconstruct hegemonic truths and the power relations they reproduce.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, 2016. s. 249
Emneord
legitimation, discourse-historical analysis, discourse analysis, interdiscursivity, subject position, social semiotics, parenthood, legitimering, diskurshistoria, diskursanalys, subjektsposition, sociosemiotik, social praktik, föräldraskap, föräldraskapshistoria, moderskap, faderskap
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34647 (URN)978-91-7649-411-0 (ISBN)
Disputas
2016-06-03, Hörsal 9, hus D, Universitetsvägen 10 D, 10:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2018-02-20 Laget: 2018-02-20 Sist oppdatert: 2018-02-21bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1731-1940