sh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Ingridsdotter, JennyORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5172-9131
Publikasjoner (10 av 11) Visa alla publikasjoner
Vallström, M. & Ingridsdotter, J. (2023). Lokal mobilisering under skogsbränderna 2018. Umeå: Umeå University
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lokal mobilisering under skogsbränderna 2018
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den här rapporten är ett resultat från forskningsprojektet ”Mobiliserade byar:hur lokalsamhällen agerade under skogsbränderna 2018 och omorienterar sig mot framtiden”, finansierat av FORMAS 2020–2022, förlagt till Umeå universitet. Vi har gjort intervjuer med boende och verksamma som deltog i räddningsinsatsernaeller var aktiva på andra sätt i skogsbränderna på tre orter i regionerna Gävleborg, Dalarna och Jämtland. Förutom det har vi arrangerat offentliga berättarkvällarmed fritt deltagande, på alla orter vi undersökt, vilket har gett värdefull feedbackpå våra preliminära resultat. Projektet avslutades med en samverkanskonferensi Järvsö hösten 2022, där nya nyckelpersoner och funktioner deltog och där studiens resultat processades ytterligare. Samtliga deltagare i dessa aktiviteterhar bidragit frikostigt med sina erfarenheter och många har också haft material som de ställt till vårt förfogande. Vi vill tacka alla dessa personer för derasengagemang och tid.

Abstract [en]

In this report, we investigate local mobilisation in small rural communities during the large and numerous wildfires in the Swedish forests in 2018. The aim is to investigate how the crisis caused by the forest fires activated rural networks and resource mobilisation in local communities affected by the forest fires. The main contribution is to provide empirical evidence on the importance of timing, local networks and skills in disaster response in a rural context, while also questioning whether this should be necessary in a welfare state. The study shows strong evidence of social cohesion, which is closely linked to place, but also important areas of conflict. A key factor in the success of the firefighting effort was the lack of prestige and close cooperation between the official emergency services and people with local knowledge and networks. Emergent and autonomous groups, as well as local emergency services based on local networks and agricultural and forestry enterprises, were particularly important, as they proved to be central from a local perspective. However, they are not always recognised as a resource in evaluations and reports of forest fires. Finally, we discuss whether the lack of national preparedness for the fires can be seen as a consequence of an urban norm and the withdrawal of the welfare state from rural Sweden in general, and how this affects the sense of trust, democracy and justice among the inhabitants.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå University, 2023. s. 39
Serie
Etnologiska skrifter,, ISSN 1103-6516 ; 79
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53284 (URN)978-91-8070-214-0 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2019-00635
Tilgjengelig fra: 2024-01-19 Laget: 2024-01-19 Sist oppdatert: 2024-01-26bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. & Silow Kallenberg, K. (2022). Etnografiskt skrivande som metod (1ed.). In: Silow Kallenberg, Kim; von Unge, Elin; Wiklund Moreira, Lisa (Ed.), Etnologiskt fältarbete: Nya fält och former (pp. 237-256). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Etnografiskt skrivande som metod
2022 (svensk)Inngår i: Etnologiskt fältarbete: Nya fält och former / [ed] Silow Kallenberg, Kim; von Unge, Elin; Wiklund Moreira, Lisa, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, 1, s. 237-256Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2022 Opplag: 1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-49294 (URN)978-91-44-15326-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2022-06-17 Laget: 2022-06-17 Sist oppdatert: 2022-07-07bibliografisk kontrollert
Silow Kallenberg, K., Ingridsdotter, J. & Gunnarsson, D. (Eds.). (2021). Frihet! Politik! Systerskap!. Huddinge: Södertörns högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Frihet! Politik! Systerskap!
2021 (svensk)Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I den här boken medverkar lärare och forskare som på olika sätt adresserar något eller flera av orden frihet, politik och systerskap. En rad vetenskapliga essäer ger bland annat läsaren inblick i alpackors skapande av systerlig gemenskap tillsammans med människor, systerskap som politiskt begrepp, frågor om forskares ansvar, akademiskt systerskap, skrivande som feministisk gemenskap, post-migranters erfarenheter och identitetsskapande samt mycket annat. Detta är en vänbok till Beatriz Lindqvist, professor i etnologi, och texterna har därför funnit inspiration i hennes person och forskargärning.

Beatriz Lindqvist har varit en drivande person i uppbyggnaden av etnologiämnet på Södertörns högskola. Hon har även haft ett stort engagemang i lärarutbildningen, såväl genom deltagande i råd och undervisning som genom hennes förskoleinriktade forskning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Södertörns högskola, 2021. s. 171
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-45379 (URN)978-91-89109-72-8 (ISBN)978-91-89109-73-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2021-08-27 Laget: 2021-08-27 Sist oppdatert: 2022-03-29bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. & Silow Kallenberg, K. (2020). Djurens möte med den ensamma mannen i naturen:: en essä om djur, maskulinitet och arthierarkier. Astra: samhälle, kultur, feminism, 102(2), 36-41
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Djurens möte med den ensamma mannen i naturen:: en essä om djur, maskulinitet och arthierarkier
2020 (svensk)Inngår i: Astra: samhälle, kultur, feminism, ISSN 1238-1837, Vol. 102, nr 2, s. 36-41Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Helsingfors: Utgivarföreningen för tidskriften Astra, 2020
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47909 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-12-15 Laget: 2021-12-23bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. & Silow Kallenberg, K. (2020). I magen på en häst: mellanartsliga relationer som civilisationskritik. Budkavlen. Tidskrift för etnologi och folkloristik, 99, 34-62
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>I magen på en häst: mellanartsliga relationer som civilisationskritik
2020 (svensk)Inngår i: Budkavlen. Tidskrift för etnologi och folkloristik, ISSN 0302-2447, Vol. 99, s. 34-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In this article, we analyse how the relationship between humans and other species is portrayed in contemporary films and series that have the rise and fall of civilization as their theme: Into the Wild (2007), The Revenant (2015), Into the Forest (2015) and The Walking Dead (2010-). The purpose is to understand how relationships between humans, animals and non-humans are portrayed. The films/series have been chosen on the basis of their portrayal of social downfall or social dissatisfaction and on the grounds that they are also widely recognised and popular portrayals. The analysis focuses on two male characters (The Revenant, Into the Wild) and two female characters (Into the Forest and The Walking Dead) to investigate relationships between humans and other species (animals and zombies) when it comes to survival, and how these relationships are possibly conditioned by gender. Methodologically, we approach these popular cultural depictions as ethnographers, with human meaning-making as the primary point of departure. Theoretically, we use concepts developed in the field of human-animal studies.   The analysis shows that there are differences between the representations of different species and that these representations are also conditioned by gender in the human characters. Where men are alone in their struggle against nature, women are part of social relationships where they, together with others (human and non-human), struggle to survive. The analysis further shows how animals and other species constantly condition and enable human existence. However, lacking human language, the animals – who are absolutely vital for the actions and survival of the human characters – are rendered unimportant.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Åbo akademi, 2020
Emneord
natureculture, animals, popular culture, masculinity
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47911 (URN)10.37447/bk.99521 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2020-12-15 Laget: 2021-12-23 Sist oppdatert: 2021-12-23bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. & Silow Kallenberg, K. (2018). Ethnography and the Arts: Examining Social Complexities through Ethnographic Fiction. Etnofoor, 30(1), 57-76
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ethnography and the Arts: Examining Social Complexities through Ethnographic Fiction
2018 (engelsk)Inngår i: Etnofoor, ISSN 0921-5158, Vol. 30, nr 1, s. 57-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stichting Etnofoor, 2018
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47920 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-02-14 Laget: 2021-12-23bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. & Silow Kallenberg, K. (2017). Etnografisk fiktion: Introduktion. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, 2(26), 2-10
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Etnografisk fiktion: Introduktion
2017 (svensk)Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 2, nr 26, s. 2-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In this text we introduce this special issue of Kulturella perspektiv that addresses the relationship between ethnography and fiction. Could ethnographic fiction serve as an alternative way to communicate research results? Can it help us to reach other audiences outside of academia? How can fantasy and fiction help us in the quest for new knowledge? These are the main questions posed and answered in this introductory article where we highlight some important contributions to this field in ethnology and anthropology. Revisiting concepts such as Clifford Geertz 'thick descriptions' and 'faction' the article suggests that ethnographic fiction is part of a tradition in ethnographic work that problematize the division between fact and fiction, reason and affect, as well as objectivity and subjectivity. Scholars that work in the ethnographic tradition has long since acknowledged researchers' interpretations and subjectivity as a part of our knowledge production. Qualitative research in general, and ethnographic research in particular, would be impossible without an active research subject that thinks, feels and engages in the field of research. The article discusses examples of ethnographic research that engages with alternative ways of writing up the results and communicating the findings. We suggest that a creative approach to writing might reach a new and larger audience and help establish the importance of ethnographic work

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Föreningen Kulturella Perspektiv, 2017
Emneord
ethnography, ethnographic fiction, writing, interpretation, etnografi, etnografisk fiktion, skrivande, tolkning
HSV kategori
Forskningsprogram
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-33647 (URN)
Tilgjengelig fra: 2017-10-27 Laget: 2017-10-27 Sist oppdatert: 2022-03-29bibliografisk kontrollert
Silow Kallenberg, K., Ingridsdotter, J., Vallström, M. & Wollin Elhouar, E. (2017). Nätrum och nättid: En netnografisk metoddiskussion med utgångspunkt i en studie av rural feminitet i ett Facebookforum. Budkavlen. Tidskrift för etnologi och folkloristik (96), 24-37
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nätrum och nättid: En netnografisk metoddiskussion med utgångspunkt i en studie av rural feminitet i ett Facebookforum
2017 (svensk)Inngår i: Budkavlen. Tidskrift för etnologi och folkloristik, ISSN 0302-2447, nr 96, s. 24-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Åbo akademi, 2017
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-34413 (URN)10.37447/bk.115054 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2018-01-29 Laget: 2018-01-29 Sist oppdatert: 2023-10-10bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. (2017). The Promises of the Free World: Postsocialist Experience in Argentina and the Making of Migrants, Race, and Coloniality. (Doctoral dissertation). Huddinge: Södertörns högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Promises of the Free World: Postsocialist Experience in Argentina and the Making of Migrants, Race, and Coloniality
2017 (engelsk)Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

This thesis investigates the narrated experiences of a number of individuals that migrated to Argentina from Russia and Ukraine in the wake of the fall of the Soviet Union. The over-arching aim of this thesis is to study the ways in which these migrants navigated the social reality in Argentina, with regards to available physical, material, and socioeconomic positions as well as with regards to their narrated self-understandings and identifications. The empirical data consists of ethnographic in-depth interviews and participatory observation from Buenos Aires between the years 2011 and 2014. Through the theoretical frameworks of political discourse theory, critical race studies, auto-ethnography, and theories on coloniality, the author examines questions of migration, mobility, race, class, and gender in the processes of re-establishing a life in a new context. The interviewees were not only directly affected by the collapse of the USSR in the sense that it drastically changed their terrain of possible futures as well as retroactive understandings of their pasts, but they also began their lives in Argentina during the turmoil of the economic crisis that culminated in 2001. Central to this thesis is how these dislocatory events impacted the interviewees’ possibilities and limitations for living the life they had expected, and thus how discursive structures affect subject positions and identifications, and thereby create specific conditions for different relocatory trajectories. By focusing on how these individuals narrate their reasons for migration and their integration into Argentine labor and housing markets, the author demonstrates the role Argentine and East European history, as well as the neoliberal restructuring of the postsocialist region and Argentina in the 1990’s, had for self-understandings, subject positions, identities, and mobility. Various intersections of power, and particularly the making of race and whiteness, are important for the way that the interviewees negotiated subject positions and identifications. The author addresses how affect and hope played a part in these processes and how downward mobility was articulated and made meaningful. She also examines how participants’ ideas about a “good life” were related to understandings of the past, questions of race, social inequality, and a logic of coloniality.

Abstract [sv]

Den här avhandlingen undersöker hur ett antal individer som migrerade från Ryssland och Ukraina till Argentina efter Sovjetunionens fall berättar om sin erfarenhet. Det övergripande syftet är att studera hur dessa migranter navigerade i den sociala verkligheten i Argentina, särskilt vad det gäller kroppsliga, materiella och socioekonomiska positioner, såväl som hur detta påverkat deras berättade självförståelse och identifikationer. Det empiriska materialet består av etnografiska djupintervjuer och deltagande observationer gjorda i Buenos Aires mellan åren 2011 och 2014. Författaren använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av politisk diskursteori, kritiska ras- och vithetsstudier, autoetnografi och teorier om kolonialitet för att undersöka frågor om migration, mobilitet, rasialisering, klass och kön i en kontext av återetablering av ett liv i ett nytt samhälle. De som intervjuas i denna avhandling påverkades inte bara av Sovjetunionens kollaps, på så sätt att det påverkade deras förståelse av möjlig framtid samt deras retroaktiva förståelser av det förflutna, utan de påbörjade även sina nya liv i Argentina under den ekonomiska krisen som kulminerade år 2001. Centralt i avhandlingen är hur dessa dislokatoriska händelser inverkade på de intervjuades möjligheter och begränsningar för att kunna leva det liv som de hade förväntat sig, och därmed hur diskursiva strukturer påverkar subjektspositioner och identifikationer och därmed skapar specifika villkor för olika vägar för återetablering. Genom fokus på hur dessa individer berättar om sina anledningar för migrationen och om deras väg in i den argentinska arbets- och bostadsmarknaden visar författaren vilken roll argentinsk och östeuropeisk historia, såväl som 1990-talets nyliberala omstrukturering av den postsovjetiska regionen och Argentina, hade för deras självförståelse, subjektspositioner, identitet och mobilitet. Viktigt för hur de intervjuade förhandlade om olika subjektspositioner och identifikationer är intersektionella maktordningar och särskilt skapandet av ras och vithet. Författaren analyserar hur affekt och hopp spelade en roll i dessa processer och hur social deklassering artikulerades och gjordes meningsfull. Här undersöks även hur de intervjuades idéer om möjligheten att leva ett ”gott liv” var sammanflätade med förståelser av det förflutna, rasialisering, social ojämlikhet och en logik som präglades av kolonialitet.

Abstract [ru]

Тема этой диссертации – это личный опыт ряда индивидуумов, переехавших в Аргентину вскоре после распада Советского Союза, на основе их собственных повествований. Основная цель работы заключается в исследовании того, как мигранты-участники вписывались в общественную реальность Аргентины на фоне её превалирующих физических,  материальных и социо-экономических позиций, а также по отношению к тому, как согласно их рассказам, эти люди сами себя воспринимали и идентифицировали. Эмпирическая компонента диссертации включает в себя комплекс углубленных этнографических интервью и включенного наблюдения, проводимых в Буэнос Айрес в 2011 -2014 гг. Автор изучает вопросы миграции, класса, социальной мобильности, расы и гендера в процессе переустановки жизни в новых условиях, руководствуясь теоретическими посылами теорий политического дискурса, критических расовых исследований (critical race studies), автоэтнографии и теорий колониальности. В дополнение к тому факту, что на интервьюируемых оказал непосредственное влияние распад Советского Союза, который кардинальным образом изменил как возможные сценарии их будущего, так и ретроактивные интерпретации их прошлого, эти люди начали свою новую жизнь в Аргентине сразу после сумятицы экономического кризиса, достигшего кульминации в 2001 г. Центральным аспектом диссертации является изучение воздействия, которое имели эти дислоцирующие обстоятельства на спектр естественных возможностей и преград на пути реализации жизненного проекта участников исследования, как они себе его представляли, а также какое влияние оказывают соответствующие дискурсивные структуры на позиции и идентификации субъектов, обуславливая определенные условия реализации различных траекторий их жизни в эмиграции. Фокусируя внимание на том, как эти индивидуумы повествуют о том, что побудило их к эмиграции в Аргентину и интеграции в местные рынки труда и жилья, автор подчеркивает ту роль, которую сыграли в этом особенности как аргентинской, так и восточноевропейской истории, наряду с более поздними структурными изменениями 90х гг., происходившими как на постсоветском, так и аргентинском пространствах в эпоху неолиберализма. Это касается в равной степени аспектов самовосприятия, позиций субъектов, а также вопросов их идентификации и мобильности. Важной составляющей того, каким образом интервьюируемые устанавливали рамки своей субъективной идентификации и позиции, являлись различные грани концепции власти; в частности того, как возникают понятия расы и ‘белизны’ (whiteness). Автор обращается к вопросу, какую роль в этих процессах сыграли аффект и надежда, и как субъекты исследования артикулировали и находили смысл в своей нисходящей мобильности. Параллельно автор анализирует то, как представления участников о "хорошей жизни" ставились ими в зависимость от их собственной интерпретации прошлого, наряду с вопросами расы, общественного неравенства и колониальной логики.

Abstract [es]

Esta tesis investiga las experiencias narradas por una serie de individuos que emigraron a Argentina desde Rusia y Ucrania a raíz de la caída de la Unión Soviética. Su objetivo general es estudiar el modo en que estos inmigrantes transitaron la realidad social argentina en lo que se refiere a las posiciones físicas, materiales y socioeconómicas disponibles, así como también a su auto-comprensión y a las identidades construidas desde sus narraciones. La autora examina cuestiones de migración, movilidad, raza, clase y género en los procesos de restablecimiento de la vida de estos sujetos a través del marco de la teoría política del discurso, los estudios críticos de la raza, la auto-etnografía y teorías sobre la colonialidad. Los datos empíricos consisten en entrevistas etnográficas en profundidad y observación participante realizadas en Buenos Aires entre los años 2011 y 2014. Los entrevistados no sólo se vieron directamente afectados por el colapso de la URSS en el sentido de que éste cambió drásticamente su terreno de futuros posibles y la comprensión retroactiva de su pasado, sino que también comenzaron sus vidas en Argentina durante las turbulencias de la crisis económica que estalló en el año 2001. En esta tesis, es central la indagación sobre cómo estos eventos dislocatorios impactaron en las posibilidades y limitaciones de los entrevistados para vivir la vida que esperaban y cómo las estructuras discursivas afectan las posiciones y las identificaciones de los sujetos, creando condiciones específicas para diferentes trayectorias de reubicación. Al enfocarse en cómo estos individuos narran sus razones para la migración y su integración en los mercados laborales y de la vivienda en Argentina, la autora demuestra el papel que tienen en las auto-comprensiones, posiciones de sujeto, identidades y movilidad, tanto la historia argentina y de Europa del Este, así como también la reestructuración neoliberal de la región postsocialista y de la Argentina en los años 90. Diversas intersecciones de poder, y particularmente la raza y la blancura son importantes para la manera en que los entrevistados negociaron posiciones subjetivas e identificaciones. La autora aborda cómo el afecto y la esperanza desempeñaron un papel en estos procesos y cómo la movilidad descendente se articuló y se hizo significativa. También examina cómo las ideas de los participantes acerca de una "buena vida" se relacionan con la comprensión del pasado, las cuestiones de raza, desigualdad social y una lógica colonial.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Huddinge: Södertörns högskola, 2017. s. 312
Serie
Södertörn Doctoral Dissertations, ISSN 1652-7399 ; 134
Emneord
political discourse theory, ethnography, Argentina, race, whiteness, coloniality, postsocialism, social inequality, subject positions, migration, gender, class, intersectionality, ethnography, post structuralism, Latin America, Soviet Union, identities, differentiation, ethnology, economic crisis, mobility, auto-ethnography, colonial settlement, diaspora, humanities, Ukraine, Russia
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier; Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-32312 (URN)978-91-87843-87-7 (ISBN)978-91-87843-88-4 (ISBN)
Disputas
2017-05-05, MB416, Alfred Nobels allé 7, Huddinge, 10:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies
Tilgjengelig fra: 2017-04-05 Laget: 2017-03-24 Sist oppdatert: 2023-04-03bibliografisk kontrollert
Ingridsdotter, J. (2016). Mobila professionella subjekt eller immobila migranter?: Postsovjetiska högutbildade yrkespersoner i Argentina. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift (3-4), 41-50
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mobila professionella subjekt eller immobila migranter?: Postsovjetiska högutbildade yrkespersoner i Argentina
2016 (svensk)Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-32247 (URN)
Tilgjengelig fra: 2017-03-14 Laget: 2017-03-14 Sist oppdatert: 2017-11-29bibliografisk kontrollert
Prosjekter
Mobiliserade byar: hur lokalsamhällen agerade under skogsbränderna 2018 och omorienterar sig mot framtiden [2019-00635_Formas]; Umeå universitet; Publikasjoner
Vallström, M. & Ingridsdotter, J. (2023). Lokal mobilisering under skogsbränderna 2018. Umeå: Umeå University
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5172-9131