sh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 28) Visa alla publikasjoner
Bjärstig, T., Johansson, J., Mancheva, I. & Sandström, C. (2024). Collaboration as a policy instrument in public administration: Evidence from forest policy and governance. Environmental Policy and Governance
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Collaboration as a policy instrument in public administration: Evidence from forest policy and governance
2024 (engelsk)Inngår i: Environmental Policy and Governance, ISSN 1756-932X, E-ISSN 1756-9338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

In recent decades, collaboration has become a common policy instrument in public administration, both internationally and in Sweden. Inspired by scholarly literature on collaborative governance, the aim of this study is to analyze the crucial role of public administration in the design and implementation of collaborative governance. Drawing on several years of research on Swedish forest policy and governance, our work is based on extensive empirical material, including 88 semi-structured interviews, observations, written comments from open public consultations and actors, enacted policy documents, open public hearings and a survey. Our results confirm that factors related to process design strongly affect the outputs and outcomes of collaboration in public administration. We assert that public officials should meticulously design and adapt the collaborative process during its initiation and progress, according to the policy problem and actors' incentives and motivations to participate. However, despite good intentions by public officials, the overarching priorities and contextual factors governing the policy area must be set by elected decision makers at an early stage to establish democratic accountability and high levels of policy legitimacy and acceptance. A major implication for public administration is that the increasing use of collaborative governance may be highly inefficient if it is difficult for participants to draft shared objectives and provide intended outputs because of low levels of trust, and different interpretations of knowledge and norms. Finally, in contentious policy areas, such as forest policy, political priorities must sometimes be set by elected decision makers rather than through collaborative processes.

sted, utgiver, år, opplag, sider
John Wiley & Sons, 2024
Emneord
collaborative governance, policy instrument, public administration, qualitative methods, Swedish Forest Agency
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53627 (URN)10.1002/eet.2099 (DOI)001175708300001 ()2-s2.0-85186950581 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish University of Agricultural SciencesSwedish Research Council Formas, 2020-01039Swedish Research Council Formas, 2016‐00786Swedish Research Council Formas, 2013-1650Mistra - The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research
Tilgjengelig fra: 2024-03-05 Laget: 2024-03-05 Sist oppdatert: 2024-04-02bibliografisk kontrollert
Löfroth, T., Merinero, S., Johansson, J., Nordström, E.-M., Sahlström, E., Sjögren, J. & Ranius, T. (2024). Land-sparing benefits biodiversity while land-sharing benefits ecosystem services: Stakeholders’ perspectives on biodiversity conservation strategies in boreal forests. Ambio, 53(1), 20-33
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Land-sparing benefits biodiversity while land-sharing benefits ecosystem services: Stakeholders’ perspectives on biodiversity conservation strategies in boreal forests
Vise andre…
2024 (engelsk)Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 53, nr 1, s. 20-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Biodiversity conservation and economic profit from forests can be combined by various land-sparing and land-sharing approaches. Using a semi-structured survey, we evaluated support for scenarios representing contrasting conservation strategies in a managed boreal forest landscape. Land-sparing approaches were supported by the conservation organisation, regional administrations and the forest company, mainly motivated by the benefit for biodiversity based on ecological theory. Land-sharing approaches were supported by one recreational organisation, some municipalities and the forest owners’ association, mainly motivated by the delivery of ecosystem services. Stakeholder groups using certain ecosystem services had motivations that we related to an anthropocentric mindset, while others focused more on species conservation, which can be related both to an anthropocentric or an ecocentric mindsets. Forest conservation planning should consider stakeholders’ preferences to handle land-use conflicts. Since reaching consensus among multiple stakeholders seems unfeasible, a combination of land-sparing and land-sharing approaches is probably the best compromise.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Springer Nature, 2024
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-52482 (URN)10.1007/s13280-023-01926-0 (DOI)001087780900003 ()37819440 (PubMedID)2-s2.0-85173898124 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2016-00786
Tilgjengelig fra: 2023-10-12 Laget: 2023-10-12 Sist oppdatert: 2023-12-12bibliografisk kontrollert
Gerhardt, K., Wolrath Söderberg, M., Lindblad, I., Diderichsen, Ö., Gullström, M., Dahlin, M., . . . Gradén, M. (2022). Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar. Aftonbladet (2022-08-25)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar
Vise andre…
2022 (svensk)Inngår i: Aftonbladet, nr 2022-08-25Artikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Aftonbladet Hierta, 2022
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-49755 (URN)
Merknad

Debattartikel från 1944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden.

Tilgjengelig fra: 2022-08-26 Laget: 2022-08-26 Sist oppdatert: 2023-10-06bibliografisk kontrollert
Johansson, J. & Sandström, C. (2022). Piskan, moroten eller predikaren: Om förutsättningar att styra för omställning. In: Malin von Essen; Lotta Möller (Ed.), Route to Paris: Forskning om skogens klimatnytta (pp. 15-18). Umeå: Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Piskan, moroten eller predikaren: Om förutsättningar att styra för omställning
2022 (svensk)Inngår i: Route to Paris: Forskning om skogens klimatnytta / [ed] Malin von Essen; Lotta Möller, Umeå: Umeå universitet , 2022, s. 15-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå universitet, 2022
Emneord
Klimatomställning, styrmedel, skogspolitik
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50355 (URN)
Prosjekter
Route to Paris
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2021-02145
Merknad

Skogen tillskrivs en nyckelroll i den gröna samhällsomställningen. Även om skogens klimatnytta redan är stor, måste skogens bidrag öka ytterligare enligt Parisavtalet. I det tvärvetenskapliga projektet Route to Paris undersöker vi de svenska skogarnas potential att bidra till ett klimatneutralt samhälle. Forskningsprogrammet bygger på nära samverkan med aktörer som vill vara med och utveckla de innovativa koncept som kan stimulera klimatsmart skogsbruk. Den här skriften är tänkt att ge en första överblick över den forskning som projektet kommer att spänna över och lägga grunden för dialog mellan aktörer.

Tilgjengelig fra: 2022-12-12 Laget: 2022-12-12 Sist oppdatert: 2022-12-13bibliografisk kontrollert
Johansson, J., Bjärstig, T. & Sandström, C. (2022). Samverkan om skogen förutsätter ledarskap för långsiktig hållbarhetsomställning. In: Catrin Johansson; Hans-Erik Nilsson; Peter Öhman; Bengt-Gunnar Jonsson; Birgitta A. Engberg; Oskar Englund; Per Simonsson; Inger Axbrink (Ed.), Skogens värden: forskares reflektioner (pp. 106-107). Sundsvall: Mittuniversitetet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Samverkan om skogen förutsätter ledarskap för långsiktig hållbarhetsomställning
2022 (svensk)Inngår i: Skogens värden: forskares reflektioner / [ed] Catrin Johansson; Hans-Erik Nilsson; Peter Öhman; Bengt-Gunnar Jonsson; Birgitta A. Engberg; Oskar Englund; Per Simonsson; Inger Axbrink, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2022, s. 106-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Konflikter, meningsskiljaktigheter och motstånd. Ofta framträder debatten om skogen som en svårlöst kamp med skilda värderingar om vad som är ett långsiktigt hållbart skogsbruk, vem som har tolkningsföreträde över nyttjandet, samt vilken kunskapssyn som ligger till grund för skogspolitiska beslut och praxis. Ibland är debatten även ett uttryck för skilda erfarenheter av att leva och bo på landsbygden respektive i urbana stadsmiljöer. De senaste åren har förhandlingar om nya strategier och lagförslag om skogen arbetats fram, inte bara i Sverige utan även i Europeiska unionen inom ramen för klimat- och miljöpolitiken. Förväntningarna på hur skogen bör brukas och vad den ska leverera till samhället, vilken roll skogen har i klimatomställningen och vem som ska bestämma vilken skog som är mest skyddsvärd, är frågor som i allt större utsträckning tycks avgöras utanför Sveriges gränser. Samtidigt fortsätter den skogspolitiska debatten i Sverige. Allt oftare hörs röster som kräver att politiken ska dra en tydlig gräns för när skogen är en privat eller en gemensam resurs; Stärk äganderätten! eller Låt skogen stå! Det pågår en intensiv diskussion gällande skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö, inte minst om målen uppnås främst genom frivillighet eller lagstiftning, eller om målen ens är möjliga att uppnå på samma mark. Vem eller vilka bestämmer egentligen om och hur skogen ska brukas och bevaras? Hur går det till när olika aktörer samverkar om mål, medel och framtiden för skogens nyttjande? Och varför är det så svårt att komma överens, ibland till och med om vad som är en skog?

sted, utgiver, år, opplag, sider
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2022
Emneord
samverkan, hållbarhetsomställning, skogspolitik, offentlig förvaltning
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-49427 (URN)9789189341708 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2016-00786
Tilgjengelig fra: 2022-06-21 Laget: 2022-06-29 Sist oppdatert: 2023-04-27bibliografisk kontrollert
Holmgren, S., Giurca, A., Johansson, J., Söderlund Kanarp, C., Stenius, T. & Fischer, K. (2022). Whose transformation is this? Unpacking the ‘apparatus of capture’ in Sweden's bioeconomy. Environmental Innovation and Societal Transitions, 42, 44-57
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Whose transformation is this? Unpacking the ‘apparatus of capture’ in Sweden's bioeconomy
Vise andre…
2022 (engelsk)Inngår i: Environmental Innovation and Societal Transitions, ISSN 2210-4224, E-ISSN 2210-4232, Vol. 42, s. 44-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This study investigates how and by whom the Swedish (forest) bioeconomy has been shaped so far. We unpack emerging bioeconomies as discursive constructs and use the ‘apparatus of capture’ as a conceptual framework to understand and rethink the Swedish bioeconomy. Based on analysis of empirical data from multiple sources (e.g., online surveys, in-depth interviews, participatory observations), we identify a closed bioeconomy network structure that includes forest industries, major forest owner associations, regional councils and research institutes/universities. The network (re)produces three key storylines that appeal to the majority of parties in the national parliament, defines the boundaries of relevant expertise, and discredits environmental regulation and expertise. Through these storylines the Swedish bioeconomy is turned into an issue of innovation governance, which blurs the boundaries between public and private interests in forests. To counteract future capture, different types of knowledges and forest perspectives need further exploration in Swedish bioeconomy and forest governance.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2022
Emneord
Sustainability transformations, Bioeconomy, Forest industry, Discourse, Sweden, Climate change
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47591 (URN)10.1016/j.eist.2021.11.005 (DOI)000812324200002 ()2-s2.0-85119896751 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2016-00786Swedish Research Council Formas, 2016-2030Mistra - The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research
Tilgjengelig fra: 2021-11-26 Laget: 2021-11-26 Sist oppdatert: 2023-04-27bibliografisk kontrollert
Stalmokaitė, I., Saunders, F., Johansson, J. & Hassler, B. (2021). Sustainability transformations – research in the Baltic and beyond. Baltic Rim Economies review, 5, 20-21
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Sustainability transformations – research in the Baltic and beyond
2021 (engelsk)Inngår i: Baltic Rim Economies review, Vol. 5, s. 2s. 20-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [en]

Understanding and promoting sustainability is one of the key concerns across research, policy-making and everyday lifestyle choices. At the same time, there is growing acknowledgement that responding to sustainability challenges such as biodiversity loss, climate justice and decarbonisation, among others, is rife with differences about what sustainability transformation means and implies across different settings, including the Baltic. The multifaceted character of the sustainability conundrum highlights a range of interrelated questions. For example, what repercussions the promotion of local solutions may have for long-term sustainability paths at national, regional and global levels? How to value ethical, political, social and scientific views on which problems to prioritise and whose knowledge counts? In response, universities are increasingly partnering with stakeholders in solution-oriented sustainability research projects. We understand sustainability transformations as fundamental to how societal, institutional, and technological domains interact towards just, legitimate and enduring arrangements. This perspective provides opportunities to reflect on the complexities of societal change towards sustainability, including who should be involved in partnering for change, what constitutes positive change in particular contexts, how change could come about as well as who benefits and who loses. We relate to these questions with illustrations from research projects undertaken in the Baltic and beyond.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Turku: , 2021. s. 2
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-47778 (URN)
Tilgjengelig fra: 2021-12-10 Laget: 2021-12-10 Sist oppdatert: 2023-12-13bibliografisk kontrollert
Johansson, J., Bjärstig, T. & Sandström, C. (2020). Att samsas om samma skog: effektiva samverkansprocesser. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att samsas om samma skog: effektiva samverkansprocesser
2020 (svensk)Annet, Policydokument (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Policy brief: Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns flera fallgropar som bör undvikas om processerna ska bli effektiva. Det visar en rapport om samverkan utifrån ett skogligt perspektiv.

sted, utgiver, år, sider
Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020. s. 4
Serie
SLU Future Forests
Emneord
Collaborative governance, dialogue, forest policy, participation, Deltagande, dialog, samverkan, skogspolitik, styrning
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-41125 (URN)
Prosjekter
SLU Future Forests
Tilgjengelig fra: 2020-06-18 Laget: 2020-06-18 Sist oppdatert: 2020-06-25bibliografisk kontrollert
Johansson, J. & Lidskog, R. (2020). Constructing and justifying risk and accountability after extreme events: public administration and stakeholders’ responses to a wildfire disaster. Journal of Environmental Policy and Planning, 22(3), 353-365
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Constructing and justifying risk and accountability after extreme events: public administration and stakeholders’ responses to a wildfire disaster
2020 (engelsk)Inngår i: Journal of Environmental Policy and Planning, ISSN 1523-908X, E-ISSN 1522-7200, Vol. 22, nr 3, s. 353-365Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The impacts of extreme weather events, causing severe storms and wildfires, cascade across administrative borders within a country, challenging the steering capacity of governance networks at different political scales. This paper examines how accountability and risk were constructed and negotiated in the aftermath of Sweden’s largest wildfire. It draws on results from an interview study with executives of organizations and landowners involved, and an analysis of government reports about the wildfire’s cause and consequences. Although the fire was human-caused, public administrative bodies paid considerable attention to the local emergency services and their poor handling of the wildfire, caused by lack of knowledge of forest fire behavior. The study confirms many of the challenges associated with governance networks. It finds that issues about who to hold accountable, in what forum and for what issue are not fully addressed, being overwhelmed by demands for better knowledge of forest fire prevention and improved coordination and collaboration. To conclude, the paper calls for a better-informed public administration, forest sector and interrelated networks that take responsibility for their actions or lack thereof.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2020
Emneord
Accountability, climate change, disaster, risk, wildfires
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-40260 (URN)10.1080/1523908X.2020.1740656 (DOI)000520568400001 ()2-s2.0-85081728865 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2014-1875
Tilgjengelig fra: 2020-02-24 Laget: 2020-02-24 Sist oppdatert: 2020-05-29bibliografisk kontrollert
Johansson, J., Bjärstig, T. & Sandström, C. (2020). Vägar till effektiva samverkansprocesser: styrning, deltagande och dialog inom skogspolitikens ramar. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vägar till effektiva samverkansprocesser: styrning, deltagande och dialog inom skogspolitikens ramar
2020 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I den här rapporten belyses olika perspektiv på samverkan med utgångspunkt i befintlig kunskap om samverkansprocesser främst utifrån ett skogligt perspektiv. Forskning inom ramen för Future Forests, men även andra forskningsmiljöer, har visat att samverkansprocesser har en rad fördelar men att de också är förknippade med ett antal fallgropar. Rapporten pekar på såväl bakgrunden till varför samverkan blir allt vanligare inom politik och förvaltning, vad som egentligen avses med samverkan samt hur man skapar så goda förutsättningar som möjligt för samverkansprocesser.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020. s. 32
Serie
Future Forests Rapportserie ; 2020:3
Emneord
Collaborative governance, dialogue, forest policy, participation, Deltagande, dialog, samverkan, skogspolitik, styrning
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljövetenskapliga studier; Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-40378 (URN)978-91-576-9733-2 (ISBN)
Prosjekter
Future Forests
Tilgjengelig fra: 2020-03-15 Laget: 2020-03-15 Sist oppdatert: 2020-03-16bibliografisk kontrollert
Prosjekter
En ny skogspolitik på väg: Processen att förhandla och anta ett svenskt nationellt skogsprogram i den växande bioekonomin [2016-00786_Formas]; Södertörns högskola; Publikasjoner
Johansson, J., Bjärstig, T. & Sandström, C. (2022). Samverkan om skogen förutsätter ledarskap för långsiktig hållbarhetsomställning. In: Catrin Johansson; Hans-Erik Nilsson; Peter Öhman; Bengt-Gunnar Jonsson; Birgitta A. Engberg; Oskar Englund; Per Simonsson; Inger Axbrink (Ed.), Skogens värden: forskares reflektioner (pp. 106-107). Sundsvall: MittuniversitetetHolmgren, S., Giurca, A., Johansson, J., Söderlund Kanarp, C., Stenius, T. & Fischer, K. (2022). Whose transformation is this? Unpacking the ‘apparatus of capture’ in Sweden's bioeconomy. Environmental Innovation and Societal Transitions, 42, 44-57Johansson, J. (2018). Collaborative governance for sustainable forestry in the emerging bio-based economy in Europe. Current Opinion in Environmental Sustainability, 32, 9-16
Vägar till en biobaserad samhällsekonomi [2020-01039_Formas]; Södertörns högskola
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6823-3503