sh.sePublications
123 101 - 102 of 102
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Hill, Helena
    Södertörn University, School of Culture and Education, Gender Studies.
    Perspektiv på interkulturalitet2020Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begrepp som interkulturalitet och interkulturell undervisning har länge förts fram som en viktig grund för undervisning och utbildning. Där begreppet mångkultur ofta har kritiserats, bland annat för att essentialisera kulturer och befästa en syn på kulturer som klart åtskilda och statiska har interkulturalitet förts fram som ett alternativ som snarare fokuserar på ömsesidigt samarbete och processer mellan kulturer.

    Liknande kritik som har riktats mot mångkultur har dock även riktats mot begreppet interkulturalitet. Samtidigt menar många forskare att begreppet inrymmer något viktigt som det är värt att bevara och hålla fast vid men på samma gång hela tiden utveckla och hålla levande. Södertörns högskolas lärarutbildning har i många år haft en interkulturell profil och här diskuterar lärare och forskare begreppet interkulturalitet från en rad olika perspektiv.

    Författarna tar utgångspunkt i egna erfarenheter av undervisning på lärarutbildningen såväl som i pågående forskningsprojekt. Texterna behandlar vitt skilda områden som vad interkulturalitet betyder för lärarprofessionen, interkulturalitet i relation till de nationella minoriteterna, Sverige som ett mångreligiöst samhälle, interkulturalitet i en specifik lärarsituation samt begreppets historiska rötter. Den gemensamma tråden är dock att de alla diskuterar och reflekterar över vad interkulturalitet kan betyda och hur det kan förstås liksom dess relevans för en utbildning som tar utgångspunkt i alla barns och elevers lika värde och villkor.

  • Kella, Elizabeth
    Södertörn University, School of Culture and Education, English language.
    Suspect Survival: Matrophobia in Postmemory Generational Writing2019In: American, British and Canadian Studies, ISSN 1841-1487, E-ISSN 1841-964X, Vol. 33, p. 89-117Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Family and kinship carry special significance to Holocaust survivors and their descendants. In autobiographies and family memoirs, writers of what Marianne Hirsch terms the postmemory generation employ different narrative strategies for coming to terms with the ways in which the Holocaust has marked their identities and family ties. This article focuses on women’s writing of the postmemory generation, examining three works in English by daughters of survivors in the UK, the US, and Canada, written during the 1990s. It investigates the narrative strategies used by Anne Karpf, Helen Fremont, and Lisa Appignanesi to represent maternal sexual agency and vulnerability in a survival context. It suggests that these representations are strongly influenced by matrophobia and matrophilia, defined as the conflicting dread of becoming and desire to be one’s mother, which are themselves strongly conditioned by Holocaust history, particularly the gendered history of vulnerability among women in open hiding during the war.