sh.sePublikationer
1 - 1 av 1
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Disputation: 2019-05-03 13:00 MB505, Huddinge
    Zetterqvist Blokhuis, Mari
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Interaction between rider, horse and equestrian trainer: a challenging puzzle2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen undersöks det komplexa och mångfacetterade samspelet mellan ryttare, häst och tränare i en ridundervisningskontext. Vilka strategier och metoder använder tränare för att stödja ryttarens förståelse och prestation tillsammans med hästen? Studiens utgångspunkt är att ridning är en form av praktisk kunskap vilket definieras som kunskap som demonstreras genom handling. Avhandlingens inramning är en kombination av den praktiska kunskapens teori och det multidisciplinära forskningsområdet human-animal studies. Syftet är också att bidra till att förstärka hippologins humanistiska forskningsperspektiv genom att utveckla den praktiska kunskapens teori och metoder på ridundervisningens område.

    Ridning består till stor del av tyst eller underförstådd (tacit) kommunikation mellan människa och häst som ryttaren uppnår främst genom praktisk erfarenhet, och som är kroppslig, personlig och kontextberoende. Eftersom den här typen av kunskap inte helt och hållet kan uttryckas i ord, är den även svår att lära ut. Ryttarkänsla är en del av denna underförstådda kunskap och anses som den mest givande aspekten av kommunikation mellan ryttare och häst under ridning. Trots att ridundervisning har förekommit under flera århundraden, saknas djupare kunskap om inlärningen under ridlektioner, och om den praktiska kunskap som skickliga ridlärare och tränare använder.

    Resultaten visar att ett erkännande av hästen som en kännande och tänkande individ inte verkar vara varken tydliggjord eller inbyggd i det nuvarande ridutbildningssystemet. Slutsatsen är att det behövs nya undervisningsmetoder där mer fokus läggs på att utveckla ryttarens känsla och på hur ryttare uppfattar sin egen och sin hästs kropp under träningspasset. Tränarna behöver bli bättre på att förklara varför de väljer att ge vissa instruktioner och därmed bidra till att utveckla ryttares fronetiska kompetens.

    Kulturerna inom ridsporten är under omformning och traditionellt rotade träningssystem utmanas av nya idéer, men de starka, militära normerna spelar fortfarande en viktig roll. Att använda hästar för sport medför etiska överväganden, och därför borde ryttare inom ridsporten reflektera över hur deltagande i sport påverkar hästen som kännande och tänkande varelse. Studien förväntas bidra till förbättrade undervisningsstrategier och metoder och därmed en bättre välfärd för både ryttare och hästar.